Arabert

Drygt ett decennium efter att Gotlandsbolaget gjort sig av med Rederi AB Gute och dess lastfartyg återkom man på torrlastmarknaden i slutet av sommaren 1975. Stockholmsrederiet AB Arafart och dess två lastfartyg Arabert och Arabritt köptes från amerikanska Continental Oil för 5,5 miljoner kronor.

Arabert före förlängningen 1965

Arabert byggdes 1954 för ett Stockholmsrederi och kom att göra god tjänst där i ett par decennier innan Gotlandsbolaget köpte henne. Teknisk tidskrift beskrev Arabert på följande sätt vid leveransen:

AB Arafart i Stockholm, som sedan länge bedriver fraktfart för kol- och malmtransporter, har tidigare vid Öresundsvarvet låtit bygga fem ångare för dylika laster. Den 15 juni 1954 levererade nämnda Landskrona-varv rederiets första motorfartyg, M/S ”Arabert” om 4 000 tdw och med en lastrumsvolym av ca 200 000 eng. kbf ”grain”. Det är av en helt ny typ för malm- och kolfart och uppfyller de engelska koltrimningsbestämmelserna som ”easy-trimmer”.

”Arabert” är byggd till högsta klass i Lloyd’s Register som halvdäckare, isförstärkt och med maskineri, kommandobrygga och all inredning akterut, varigenom bästa delen av skrovet utnyttjas för lastrummen. Skrovet är svetsat med undantag för huvudspanten som nitats.

”Arabert” har två stora lastrum med två luckor i huvuddäck till rum 1 och tre luckor i halvdäck till rum 2, samtliga lastluckor försedda med von Tells täckluckor av stål. Mellan de båda lastrummen är två djuptankar anordnade för brännolja eller vattenbarlast med två ovanför liggande däckstankar.

Fartyget är försett med tre par ”bipodmaster” och tio lastbommar för 3 t lyft i enkel part och 5 t lyft i dubbel part. Bipodmasterna är självstagande, dvs. de saknar vant och andra slags stag. Mastkonstruktionen kännetecknas av de båda tvärskepps lutande kraftiga ihåliga svetsade benen med speciell tvärsektion och invändigt stagade med diafragmaplåtar. Benen förenas upptill av en horisontal brygga med bomblocksbeslag och eventuellt uppbärande en lättare toppmast, som på ”Arabert” syns på det mellersta mastparet.

Elvinscharna för bommarna har en högsta dragkraft av 3 t och en effekt av 25 hk. Ankarspelet och ett 5 t spel på popen är ävenledes helelektriska, likaså styrmaskinen, som drivs av två motorer med Leonard-omformare. Anordning finns för automatisk styrning med gyrokompass.

Propellermaskineriet utgöres av en direktkopplad fem-cylindrig enkelverkande tvåtakt Götaverkens tvärstycks-dieselmotor tvp DM 520/900 VGS-5, utvecklande 1 750 hk axeleffekt vid 150 r/m. Det finns två femcylindriga fyrtakt hjälpdieselmotorer, direktkopplade till 140 kW likströms-generatorer. Under provturen uppnådde ”Arabert” en medelfart av 13,73 knop.

Sänkningen av Cyprian Coast

Många dramatiska händelser har under årens lopp utspelat sig på den engelska floden Tyne, och en av dessa skakade besättningen på den lilla Cyprian Coast under natten till den 23 december 1955. Under en vändmanöver på floden, mellan Newcastle och Gateshead, rammades Cyprian Coast av svenska Arabert, vilket resulterade i att Cyprian Coast sjönk inom loppet av fem minuter. Lyckligtvis lyckades hela besättningen på 10 man rädda sig; några med hjälp av Araberts besättning, en man genom att hoppa över i en bogserbåt och två andra lyckades simmande nå en jolle.

Hela händelseförloppet var över på mindre än 10 minuter, och Cyprian Coast hade nästan helt försvunnit under vatten, förutom en del av fören som fortfarande var över vattnet. Arabert var på väg till sjöss, assisterad av bogserbåtar, när olyckan inträffade.

Vaktmannen på Cyprian Coast, Harry Kennedy från Newcastle, som lyckades ta sig ombord på en bogserbåt, förlorade bland annat hela sin avlöning och sina glasögon i haveriet. Andra besättningsmedlemmar förlorade alla sina tillhörigheter, inklusive julklappar, när de var tvungna att hoppa i för att rädda sina liv.

Bärgning av fartyget påbörjades den 22 januari 1956, i regn och snö. Det 500 ton tunga fartyget började sakta röra sig mot ytan med hjälp av luftkompressorer på kajen, vilka pumpade in luft i behållare som förankrats i Cyprian Coast. Några dagar senare var hon åter över ytan, för att därefter tas in till Clelands Yard för att repareras. Hon kunde sättas i trafik igen den 11 juni.

Cyprian Coast bärgas efter kollision med Arabert.

SvD rapporterade den 29 mars 1961 under rubriken ”Svenskt rederi slipper ansvar”:

Amiralitetsdomstolen i London har fällt ett utslag till förmån för ägarna till det svenska fartyget Arabert på 4000 dw-ton, som den 23 december 1955 kolliderade på floden Tyne med ett mindre brittiskt fartyg, Cyprian Coast. Ägare till Arabert är A. R. Appelqvist a-b i Stockholm.

Vid kollisionen sjönk Cyprian Coast, som tillhör Tyne-Tees Steam Shipping Company Ltd. Vid tidigare rättegång har hela skulden för kollisionen lagts på Arabert och det brittiska rederiets sammanlagda skadeståndsanspråk har uppgått till över 100 000 pund – omkring 1,5 miljoner sv. kr.

Den nya domstolsförhandlingen innebar en framgång för Araberts svenska ägare som gjort gällande att enligt sjörätten deras hela skadeståndsskyldighet borde begränsas till 19 118 pund och 16 shilling (närmare 300 000 kronor). Tyne-Tees Steam Shipping Company Ltd. hävdade att det belopp som det lagt ner på arbetet för att bärga det sjunkna fartyget, drygt 30 000 pund eller 450 000 sv. kronor, var en lagstadgad utgift som borde täckas helt av Araberts ägare.

Domstolens ordförande, lord Merriman, förklarade att detta var det första fallet i sitt slag som behandlats av en engelsk domstol. Domstolens utslag gick ut på att Araberts ägare var skyldiga att betala reparationerna för Cyprian Coast men att dessa reparationer inte kunde utföras förrän fartyget bärgats. Därför kunde inte utgifterna för bärgningsarbetet betraktas som en separat skadeståndspunkt.

Foto: Bertil Zandelin

Gotlandsbolaget köper rederi och fartyg

I samband med att Gotlandstrafiken reglerades i lag i början av 1970-talet började styrelsen för Gotlandsbolaget undersöka möjligheterna för att bredda verksamheten. Anledningen till detta var en önskan att sprida riskerna och inte enbart vara beroende av en koncessionstrafik som låg i händerna på staten.

I augusti 1975 övertogs så Arabert och systerfartyget Arabritt från Continental Oil som sedan några år etablerat sig på den svenska marknaden genom att köpa in sig i Arabolagen.

Arabert hade alltså drygt tjugo år på nacken då det köptes av Gotlandsbolaget och fick Visby som ny hemort. Alltsedan leveransen hade fartygen i huvudsak transporterat kol och koks till Sverige och malm ner till kontinenten, men flera resor med kalksten från Storugns förekom också. I mitten av 1960-talet hade fartygen förlängts med närmare tio meter.

Fraktmarknaden under 1970-talets andra hälft utvecklades dock mycket negativt varför trafiken aldrig blev lönsam för Gotlandsbolaget. Således avvecklades verksamheten redan efter några år och dotterbolaget tillsammans med Arabert såldes i juli 1979 till Thunbolaget i Lidköping med en förlust på drygt en miljon kronor. Efter att ha hamnat hos redare i inbördeskrigets Libanon såldes fartyget under namnet Navi I till ett skrotvarv i Pakistan under våren 1985.

Arafart lever vidare

Företaget Arafart lever dock vidare som dotterbolag till Thunbolaget och äger numera både fartyg och flygplan, bland annat ett flertal plan som flugit mellan Bromma och Visby.

Continental Oil fortsatte att driva Arabolagens verksamhet med kol och oljeimport även efter att fartygen sålts till Gotlandsbolaget. Arabolagen bytte så småningom namn till Ara Jet vilket var grunden för bensinstationskedjan Jet som byggdes ut över hela Sverige under 1980-talet.

För Gotlandsbolaget skulle det dock dröja drygt ett decennium innan man åter började investera i renodlade fraktfartyg.

Foto: Norrlandsbild/Bosse Ericsson. Licens: CC-BY-NC

KRONOLOGI

1954-06-15
Levererad som Arabert till AB Arafart, Stockholm.
1975-08 Rederi samt Arabert och Arabritt sålda till Rederi AB Gotland för SEK 5.500.000.
1979-07-19AB Arafart med Arabert sålt till Erik Thun AB, Lidköping för SEK 1.300.000.
1979Omgående vidaresåld till Zulias Bros Shipping Co, Pireus, för USD 390.000. Omdöpt till Milos V.
1982-04Såld till Riamar Sarl, Beirut. Omdöpt till Riamar I.
1984-10Såld till Navico (Ahmed A Sabra), Beirut. Omdöpt till Navi I.
1985-05-19Ankom Gadani Beach, Pakistan, för skrotning hos Habib Maritime Ltd.

SPECIFIKATION

Längd107,78 meter
Bredd14,37 meter
Dräktighet3723 brt
Lastförmåga5255 ton
Maskineri1 st 5-cyl 2-takts GV-diesel DM520/900VGS5, 1850 bhk, 12 knop
Passagerarkapacitet0
Lastkapacitet
Namnsignal/IMOSMVA/5021358

En reaktion till “Arabert

  1. Hej.ch
    Jag seglade kock i Arabert 1973 och sedan Hökare 74-75.
    Jag trivdes väldigt bra och det var trevlig besättning från många olika länder.
    Många av mina sjökompisar som oxå varit i Arabert säger ungefär samma sak.

    Vi gjorde även resor till Spanien/Italien.

    Gunnar Falk

    Gillad av 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s