Bolero

År 2002 inleddes ett samarbete mellan Gotlandsbolaget och Anglo-Atlantic-Steamship-gruppen (Laurin Maritime) då hälften av produkttankfartyget Bolero förvärvades. Bolero såldes efter några år, men samarbetet mellan Gotlandsbolaget och Laurin kom att bestå ända fram tills Laurin-gruppen såldes till ett Bermuda-rederi år 2018.

Bolero i mars 2009. Foto: Tord Avsnes Sæle

Koreanska systerfartyg

Den 23 september 1994 kontrakterade Laurin Maritime ett första nybygge hos det sydkoreanska varvet Halla Heavy Industries för 33 miljoner amerikanska dollar. Beställningen skulle komma att utökas till totalt två fartyg.

Sommaren 1996 levererades så produkttankfartyget Bolero till Laurin Maritime och knappt ett halvår senare levererades systerfartyget Barcarolle. Halla Group som ägde varvet var nu i djupa ekonomiska trångmål som en följd av den asiatiska finanskrisen och försattes kort efter leveranserna i konkurs. Man kan förmoda att det fanns en viss oro hos Laurin när man såg krisen fördjupas under byggnationen av deras två fartyg. Den sydkoreanska staten la efter Halla Groups konkurs över ansvaret för driften av själva varvet på Hyundai Heavy Industries (HHI) som också blev ny ägare till varvet efter några år.

Leveranserna av Laurins duett hade föregåtts av tre systerfartyg för en fransk redare, och skulle följas av sex systerfartyg till den holländska koncernen Vroon. Sammantaget kom alltså elva fartyg av denna serie att byggas av det koreanska varvet.

Laurin Maritime

Laurin Maritime hade grundats 1980 av Agneta och Hans Laurin i Göteborg. Ända fram till försäljningen av rederigruppen år 2018 till Bermudabaserade Team Tankers, var företaget kontrollerat av familjen Laurin som även var operativa i företaget. Således en liknande situation som för Gotlandsbolaget, och med ett långsiktigt synsätt på ägande, risktagning och avkastning.

Laurin Maritime ägde inte sina fartyg direkt utan tecknade managementavtal med olika fartygsägande bolag. Laurin valde vidare att ha en minimal organisation i land, och istället fungerade varje fartyg i princip som ett eget företag, med fyra seniorbefäl (två befälhavare och två maskinchefer) som motsvarade ledningsgruppen för ”företaget”. Detta upplägg innebar bland annat att underhåll och inköp styrdes från fartygen själva, med ett stort engagemang hos besättningen som följd. I regel var Laurin Maritimes seniorbefäl svenska, och övrig besättning filippinsk.

Det krävs naturligtvis oerhört starka muskler för att klara av finansiering av en eller ett par dussin fartyg, motsvarande Laurins fartygsflotta. För familjen Laurin var det aldrig aktuellt med en börsintroduktion eller att ge ut obligationer, och man behövde hitta även andra former av finansiering än att vända sig till de stora shippingbankerna. Ett sätt för Laurin att ordna med finansiering var att sälja fartyg och därefter hyra tillbaks dom. Ofta såldes omkring hälften av fartyget för att fortfarande behålla viss kontroll över fartyget, men även över charterhyrorna. Gotlandsbolaget, med sin stora kassa, kom därför in som en sådan finansiell partner till Laurin Maritime.

Lauringruppen drevs framgångsrikt under de nästan fyrtio år som den ägdes av familjen. När Laurin Shipping och det nära knutna Anglo-Atlantic såldes till Team Tankers 2018 uppgick köpeskillingen till drygt 200 miljoner dollar.

gotlandsbolagets engagemang

I slutet av november 2002 förvärvades 50 procent av produkt- och kemikalietankfartyget M/T Bolero från Anglo-Atlantic-Steamship gruppen, och därmed startade det långvariga samarbetet mellan Gotlandsbolaget och Laurin Maritine. Bolero återbefraktades omedelbart på bareboatbasis till Anglo-Atlantic-Steamship gruppen.

Den 31 maj 2005 såldes Gotlandsbolagets andel i Bolero till befraktaren. Vid försäljningen uppstod en förlust om cirka 9 Mkr. Senare samma år gick Gotlandsbolaget istället in som delägare i den betydligt modernare produkttankern Tosca, och denna investering skulle komma att följas av många fler under de kommande åren.

Såld till Asien

Bolero fortsatte för Laurin Maritime fram till 2013. Hon hade då tjänat Laurin i 17 år, och såldes för drygt 10 miljoner dollar till indiska Samundra Shipping.

För närvarande bär fartyget namnet Aspam 1, är flaggat i Panama, och sköts av det Singapore-baserade managementbolaget Celestial. I oktober 2019 rörde sig fartyget i farvattnen utanför irakiska Basra.

Aspam 1

KRONOLOGI

1996-06-10Levererad som Bolero I till Laurin Maritime (America). Registrerad på Marshall Island.
2001-11Överförd till Liberia-flagg. Namnet förkortades till Bolero.
2002-12-11Rederi AB Gotland köper 50%.
2005-05-31Rederi AB Gotland säljer sin andel till Laurin (Anglo-Atlantic Steamship-gruppen).
2013-05-22Såld till Samundra Shipping Inc för USD 10.200.000. Omdöpt Samundra I.
2014-05Såld till Ocean Crystal Shipping Inc och omdöpt Ocean Crystal I.
2015-02Såld till GP T1 Shipping Inc, Panama. Omdöpt Gp T1. I november 2016 omdöpt till Aspam 1.

SPECIFIKATION

Längd183,20 meter
Bredd32,20 meter
Dräktighet28414 GT
Lastförmåga45998 dwt
Maskineri1 st Hyundai MAN B&W 6S 50 MC, 8421 kW, 14,5 knop
Passagerarkapacitet0
Lastkapacitet51763 kbm
Namnsignal/IMOELZX6/9116371

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s