Nils Dacke

Gotlandsbolaget hade förlorat sin Gotlandstrafik i december 1987. Fartygen kunde hyras ut på bra villkor och Gotlandsbolagets internationalisering påbörjades på allvar. Man undersökte nya möjligheter att driva egen färjetrafik, och kom att investera i svensk-tyska TT-Line. Engagemanget kom dock att bli kortvarigt.

Foto: TT-Line

TT-Lines svenska gren

År 1980 inledde TT-Line ett samarbete med Sagalinjen, som ägdes av SJ-ägda Svelast och Rederi AB Svea. Den nya tysk/svenska linjen fick namnet TT-Saga-Line. Svelast blev ett par år senare ensam svensk partner och år 1986 återtogs namnet TT-Line. En storsatsning på tonnagesidan gjordes. Den första, som övertog det traditionsenliga namnet Peter Pan, var tyskflaggad och introduceras 1986. Det svenskflaggade systerfartyget Nils Holgersson sattes i trafik 1987.

För att betjäna den ökande godstrafiken beställdes två ropax-fartyg. Kölsträckningen av den första av de två ropax-färjorna ägde rum den 4 januari 1988 på Schichau Seebeckwerft i Bremerhaven, och bara tre månader senare var det dags för dop och sjösättning. Namnet blev Nils Dacke efter den småländske upprorsledaren.

Leverans till Swedcarrier Rederi AB var planerat till den 19 augusti 1988 men vid varvets första provtur med den nya kombifärjan blev det kortslutning i huvudtavlan i maskinkontrollrummet. Den efterföljande branden och brandröken påverkade även vissa hytter och leveransen försenades på grund av tillbudet till den 28 oktober.

När Nils Dacke sattes i trafik var hon den största kombinerade trailer/järnvägsfärjan i världen. Hon hade 790 meter järnvägsspår och kunde lasta 2250 längdmeter trailers.

Gotlandsbolaget går in

Den 10 december 1991 tecknades kontrakt som innebar att Rederi AB Gotland köpte 50% av TT-Line av Svenska Staten via dotterbolaget SweFerry. I köpet ingick Nils Dacke, och den totala köpesumman uppgick till 325 miljoner kronor. Övertagandet skedde den 1 januari 1992.

Nils Dacke i Travemünde. Foto: TT-Line

SvD rapporterade den 11 december 1991 under rubriken ”TT-Line får ny delägare – Rederi AB Gotland satsar på Östersjötrafiken” bland annat följande:

Med ambitionen att i framtiden få grepp om en stor del av den kontinentala godstrafiken till och från Sverige tar Rederi AB Gotland vid årsskiftet för 325 miljoner kronor över SJ-koncernens Swe-Ferrys 50-procentiga ägande av TT-Line.

– Nu är vi tillbaks med trafik i Östersjön. Nästa steg blir att komma igen där vi hör hemma, att ta tillbaka seglingarna på Gotland. Det kan ske 1997, möjligen något tidigare, säger Jan-Erik Nilsson, VD för Rederi AB Gotland.

– Långsiktigt har vi gjort en mycket viktig affär. Den ekonomiska tillväxten i norra Tyskland blir explosiv och TT-Line utgör en mycket viktig nordisk länk, säger Jan-Erik Nilsson som räknar med att göra upp med den tyska TT-partnern om del i den trafik som skall startas mellan Trelleborg och Rostock fr o m den 10 januari.

Förhoppningen är att även få trafik på Mukran, den militära hamnen alldeles intill Sassnitz. I så fall uppstår direkt konkurrens med Swe-Ferry.

– Dock inte om spårbunden trafik även om det faktiskt finns spår på m/s Nils Dacke, påpekar Gotlandchefen.

Köpen omfattar rorofärjan m/s Nils Dacke samt 50 procent av TT-Line AB. Passagerarfärjan m/s Nils Holgersson timechartras – d v s hyrs med driftbesättning – hela 1992. Personalen på m/s Nils Dacke erbjuds anställning i Rederi AB Gotland fr o m årsskiftet.

TT-Line bedrev vid Gotlandsbolagets köp färjetrafik mellan Trelleborg och Travemünde, och antalet passagerare hade under de senaste fem åren ökat från 802.000 till 1.100.000, antalet lastbilar från 110.000 till 150.000, och antalet personbilar från 134.000 till 160.000.

Gotlandsbolaget säljer igen

I januari 1993 – det vill säga efter bara ett år – såldes Nils Dacke till TT-Line för motsvarande 380 miljoner kronor efter att Gotlandsbolaget vid årsskiftet dragit sig ur samarbetet med TT-Line. Anledningen till att Gotlandsbolaget drog sig ur samarbetet var i grunden olika syn på hur flottan skulle se ut framöver. I en intervju med TT-Lines dåvarande VD i Svenska Dagbladet den 5 februari 1993 framskymtar bland annat följande bakgrund:

Gotlandsrederiet gick ur till följd av skilda bedömningar om framtidens tonnage säger Lars-Åke Mårtensson som anser att det finns både för- och nackdelar med en enda ägare.
Vanligen är det enklast att arbeta med en ägare men i en kapitalintensiv bransch kan riskspridning vara en fördel och dessutom talar marknadsskäl för ett svenskt moderbolag vid sidan om det tyska. TT-Line är ju beroende av både den svenska och tyska marknaden. Jag utesluter inte att vi får en ny svensk partner i TT-Line, förklarar Lars-Åke Mårtensson. I dagens läge är det dock inte så lätt att finna en sådan.

De ”skilda bedömningar” som artikeln nämner handlade om av Gotlandsbolaget ansåg att nya fartyg borde beställas, medan den andra parten i TT-Line ville välja en försiktigare linje och bygga om befintligt tonnage. Man ska komma ihåg att Gotlandsbolaget redan hade ett ro-pax-fartyg i beställning i Indonesien som man inte redan hade avsättning för, samt flera optioner.

VD:n för TT-Line förklarade för Svenska dagbladet sin syn på tonnagefrågan:

Det är inte läge att bygga nytt, konstaterar Lars-Åke Mårtensson (…). I rådande konjunktur och med hänsyn till utvecklingen i Europa väljer TT-Line en påtagligt försiktig strategi. Vi föredrar att konsolidera oss och att hålla kostnaderna nere istället för att skaffa nya tjusiga fartyg. Vi har anat vad som skulle hända med Finlandstrafiken och försökt förhindra en upprepning här nere. Av denna anledning ersätter TT-Line utgående tonnage med ombyggda färjor.

Gotlandsbolagets realisationsvinst vid försäljningen av Nils Dacke uppgick till hela 63,5 miljoner kronor, och det korta äventyret med TT-Line blev således en mycket god affär för Gotlandsbolaget,

Ombyggd till passagerarfärja

Eftersom Gotlandsbolaget sålde av sin andel i TT-Line blev det tyskarnas uppfattning som förverkligades, det vill säga ombyggnad av de äldre fartygen till passagerarfärjor, och försäljning av de två stora kryssningsfärjorna Nils Holgersson och Peter Pan.

Kryssningsfärjan Peter Pan såldes och ersattes av Nils Dacke som byggdes om. Vykort

Kryssningsfärjan Nils Holgersson avlöses i april 1993 av en ”ny” Nils Holgersson vilket var den tidigare ro-ro-färjan Robin Hood vilken byggs om av det finska varvet Kvaerner-Masa för 164 miljoner kronor. Samma varv byggde därefter om även Nils Dacke för leverans i augusti samma år, varvid kryssningsfärjan Peter Pan såldes och det ombyggda fartyget övertog hennes namn.

De ombyggda passagerarfärjorna fick en lägre kapacitet än de försålda, men TT-Line räknade ändå med att de skulle klara av en rimlig tillväxt i trafiken framöver. Nils Dacke fick efter ombyggnaden till Peter Pan en kapacitet på 1044 passagerare med 1020 bäddplatser samt 535 personbilar. Med det nya tonnage-upplägget inom TT-Line hade man nu en årskapacitet på 900.000 passagerare och 140.000 lastenheter.

Efter ombyggnad döptes Nils Dacke om till Peter Pan. Foto: TT-Line

Återställd till Ropax

I december 2000 tecknade TT-Line kontrakt med SSW Fähr- und Spezialschiffbau GmbH, Bremerhaven för att bygga om Peter Pan till ett mer renodlat roro-fartyg igen. Planen var nu att Peter Pan skulle avlösas av ett nybygge på linjen Trelleborg-Travemünde i augusti 2001, varefter fartyget skulle gå till varv för ombyggnad under åtta veckor. Planen försenades några månader, men i december påbörjades ombyggnaden och den 19 januari 2002 kunde fartyget – nu omdöpt till Huckleberry Finn – avgå på sin premiärtur från Rostock.

Utseendet var nu snarlikt det som Nils Dacke ursprungligen hade haft.

Huckleberry Finn. Foto: TT-Line

Kollision med pir

På eftermiddagen den 28 oktober 2005 kolliderade Huckleberry Finn med en pir i Trelleborgs hamn. Fartyget var klart för avgång strax före fyra på eftermiddagen. 10 minuter före avgång var vinden 10-13 m/s, och den kom från sydost. Avgången skedde klockan 16:01 med alla fyra maskinerna igång, och fartyget svängdes runt i hamnbassängen. Under tiden ökade vinden och kom enligt befälhavaren upp i byar på ca 18 m/s. Fartyget började driva åt väster och avståndet till de två bojarna i bassängen minskade snabbt.

Möjligheten att backa sig ur situationen övervägdes, men då hade fartyget i samband med fartminskningen fått ökad avdrift åt väster, varför befälhavaren istället försökte att köra sig ur situationen. Cirka klockan 16:11 kolliderade fartyget med den yttre västra piren. Skadekontroll påbörjades samtidigt som fartyget backades tillbaka och förtöjde vid samma kajplats man lämnat tidigare. Piren skadades, liksom fartyget som fick en tio meter lång reva, 3,5 meter ovanför vattenytan. Några personskador eller skada på last uppstod inte, och efter reparation på Öresundsvarvet var Huckleberry Finn åter i trafik knappt två veckor senare.

Fortfarande idag, drygt trettio år efter leverans, går fartyget i fart för TT-line.

KRONOLOGI

1988-10-28
Levererad som Nils Dacke till Swecarrier Rederi AB, Stockholm. I trafik för TT-Line med hemort i Trelleborg.
1991-12-10Såld tillsammans med hälftenandelel i TT-Line till Rederi AB Gotland för SEK 325.000.000. Leverans 1992-01-01.
1993-01Såld till Ferry Enterprises, Nassau (TT-Line) för DEM 85.000.000.
1993-08-27Levererad efter ombyggnad, omdöpt till Peter Pan.
2001-10-26Omdöpt Peter Pan IV.
2002-01-19Premiärtur efter ombyggnad, omdöpt till Huckleberry Finn.

SPECIFIKATION

Längd177,20 meter
Bredd26,50 meter
Dräktighet24745 brt
Lastförmåga7500 dwt
Maskineri2 st MAN 8L 40/45 samt 2 st MAN 6L 40/45, 4230+3170 kW, 20 knop
Passagerarkapacitet300
Lastkapacitet500 personbilar eller 2250 längdmeter
Namnsignal/IMOSMOQ/8618358

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s