Gute (3)

På rekordtid byggdes paragraffartyget Gute strax efter andra världskrigets slut. Hon kom att kraftigt effektivisera lasthanteringen i godstrafiken mellan Visby och Stockholm.

Snabb leverans

Kontrakt mellan Gotlandsbolaget och Göteborgsvarvet Lindholmen tecknades den 31 oktober 1946. Lindholmen lät bygga skrovet vid Lödöse Varf, fyra mil upp i Göta älv, och den 26 augusti 1947 kunde nybygget sjösättas. Hon döptes till Gute och bogserades ner till Lindholmens Varv där hon utrustades. Därifrån levererades hon den 12 december 1947, dvs endast 13 månader efter beställning. Befälhavare blev Allan Friberg och denna post behöll han ända till sin pensionering 1963. Fartyget sattes omgående in i styckegodsfart mellan Visby, Nynäshamn och Stockholm. Fartygets totala anskaffningsvärde kom att uppgå till knappt två miljoner kronor.

Gute på stapelbädden. Tidningsklipp SvD.

Två fot upp på Skanskobben

På kvällen den 10 juni 1954 grundstötte Gute hårt utanför Sandhamn i Stockholms skärgård. Det rådde dimma vid tillfället, och Gute var på sin vanliga tur mellan Stockholm och Visby med styckegods. Kustartilleriet var behjälpliga och sände snart ner en röjdykare för att undersöka skadorna. Bland annat hade en oljetank sprungit läck, och Neptunbolagets bärgningsfartyg Atlas kallades in. Gute fick tas in på varv för reparation under cirka tre veckor och under varvsvistelse fick flera mindre lastfartyg chartras in för att upprätthålla godstrafiken mellan Visby och Stockholm – bland annat Victor Hanséns lastfartyg Vale, hemmahörande i Burgsvik.

Gute lastar vid Stadsgården i Stockholm 1955. Foto: Esselte Foto/arkiv Sthlm stadsmuseum

Ombyggd

I november 1958 byggdes Gute om vid Finnboda verkstad till paragraffartyg med de nya tonnagen 499 bruttoton och 725 dödsvikston. Paragraffartyg var populära på 1950- och 1960-talen eftersom de regelverk som då rådde medgav mindre besättningar för fartyg under 500 bruttoregisterton, samtidigt som konstruktörer och varv lärde sig att optimera lastförmågan inom ramen för det begränsade bruttotonnaget.

På Gute togs samtidigt en av dubbelmasterna bort och fartyget fick därigenom också ökat fritt utrymme på däck. Dessutom fick hon maskinmanövrering från bryggan vid ombyggnaden. Strax efter ombyggnaden överfördes Gute på det nybildade dotterbolaget Rederi AB Gute. Redan ett par år senare godkändes dock på extra bolagsstämma att Rederi AB Gute fusionerade med moderbolaget, varför Gute åter registrerades på moderbolaget Ångfartygsaktiebolaget Gotland.

Gute vid Stadsgården den 26 juli 1952. Foto: Kommersiellt Foto

Såld till Mattsson i Slite

I december 1963 såldes Gute för 732.600 kronor till Sven Julius Mattsson i Slite, men hon fortsatte i sin vanliga trafik i timecharter för Gotlandsbolaget. Namnet behölls, men hemorten ändrades till Slite. Sven Julius Mattsson övertog själv tjänsten som befälhavare ombord, och charterhyran som Gotlandsbolaget betalade uppgick till 1.550 kronor per dygn. Gute fortsatte sin charter för Gotlandsbolaget ända fram till Mattssons försäljning av fartyget år 1966. Gutes frakt av styckegods hade då i stor utsträckning förflyttats till rullande gods på de nya Hollandsfärjorna, men en mindre lastbåt, m/s Stavklint, köptes in i kompanjonskap av Mattsson och Eric D Nilsson och ersatte Gutes turer genom charter till Gotlandsbolaget under några år.

Smuggling efter ny försäljning

Mattsons försäljning av Gute skedde i mars 1966 och köpeskillingen uppgick till 825.000 kronor. Ny ägare var Rederi AB Hindship i finska Ingå och Gute döptes om till Fanny Hind.

Den sjätte mars 1967 avslöjades att Fanny Hind smugglade sprit och cigaretter. Fartyget låg vid tillfället i Trelleborg då 97.000 cigaretter och 432 flaskor sprit, huvudsakligen vodka, beslagtogs. Det visade sig senare att smuggeltrafiken varit omfattande och att befälhavaren lastat varor i Västtyskland och överlämnat dom till en snabbgående båt på internationellt vatten. Om denna överlämning inte klaffade fortsatte Fanny Hind till svensk hamn och ringde en kontaktman i Göteborg som hämtade varorna med skåpbil. I Sverige lossades smuggelgods åtminstone en gång i Halmstad, två gånger i Göteborg och två gånger i Åhus, och bland annat 4.000 helbuteljer vodka smugglades in i Sverige. Två personer, bland annat Fanny Hinds kapten, dömdes till åtta månaders fängelse.

Fanny Hind i Falsterbokanalen omkring år 1968. Arkiv: Richard Sahlsten

Ombyggd till pråm

I december 1972 lades Fanny Hind upp i Savonlinna (Nyslott) med maskinhaveri. Något senare revs överbyggnaden, och maskinen plockades ur. Hon kom nu att användas en kortare tid som pråm med namnet Lotja påmålat i aktern. (Lotja betyder för övrigt “pråm” på finska).

Redan på hösten 1973 såldes hon till Spanien för nedskrotning, och Lotja levererades i Bordeaux den 10 november. Därifrån bogserades hon slutligen vidare till Bilbao där skrotningen verkställdes.

Kotka ombyggd till pråm. Nyslott, Finland 1972. Foto: Bo Palmqvist/arkiv: SSHM

Kronologi

1947-12-12Levererad som Gute till Ångfartygs AB Gotland, Visby.
1959-01Överförd till dotterbolaget Rederi AB Gute. Dotterbolaget fusionerade med moderbolaget i februari 1961.
1963-12Såld till Sven J Mattsson, Slite. Fortsatte i timecharter för Gotlandsbolaget.
1966-03Såld till Rederi AB Hindship, Ingå, Finland. Omdöpt Fanny Hind.
1968-05-02Såld till Laivanisännistöyhtiö Oma, Borgå, Finland. Omdöpt Oma.
1970Såld till Enso-Gutzeit Oy, Savonlinna, Finland. Omdöpt Kotka.
1973Omdöpt Lotja.
1973-11-10Levererad i Bordeaux och bogserad till Bilbao för skrotning.

Specifikation

Längd55,01 meter
Bredd9,32 meter
Dräktighet562 brt
Lastförmåga725 dwt
Maskineri1 st 2-takts enkelverkande 6-cyl Atlas-diesel på 870 ehk, 12 knop
Passagerarkapacitet6 hyttplatser
Lastkapacitet60 personbilar (vinsch)
Namnsignal/IMOSDYR/5138606
Gute efter ombyggnad, bland annat med en Volvo PV på däck.

2 kommentarer

  1. Hej!
    Den där båten ger mig minnen. Nyligen inflyttad till Nynäshamn tog jag som 9-åring en vandring ned till hamnen. Jag hade redan då ett fartygsintresse efter alla dialoger jag hade haft med min styvfarfar (född 1889), som hade varit på sjön i många år. Han och jag kom väl överens kring fartyg och teknik. Då hörde jag gotländska för första gången även om jag inte insåg det då. En vinter ett år (1952) senare var jag med kompisar nere i hamnen. Isen var bruten och isflak på ca. 1 kvadratmeter flöt i vattnet akter om, ja just det M/S Gute! Någon föreslog att vi skulle ‘jumpa’ på flaken! Herren tar han om de tokiga! Jag har med ett långt livs erfarenheter insett hur nära döden vi hade varit. Om det hade kommit lite vatten på flaket hade vi lätt glidit ner i hamnbassängen. Även om någon hade sett oss hade man inte lyckats rädda oss i tid! Isflaken låg tätt.

    Nåja vi klarade oss! Många år senare 1964 var jag på Gotland med en flickvän född i Visby, men boende i Värmland. Då återsåg jag M/S Gute i Visby hamn. Jag tog en bild med den fotoutrustning jag hade.

    Jag vill tacka för den intressanta artikeln om M/S Gute och det finns ju ännu en koppling mellan mig och detta fartyg. Jag jobbade i Säffle med att sälja styranläggningar, fabrikat SEFFLE. Då någon gång på 1960-talet var min chef och jag nere vid Lödöse Varv och gjorde upp en affär på två styranläggningar för ett mindre lastfartyg. Möjligen storleksmässigt ganska lika M/S Gute.

    Hälsar Hans Kihlberg

    • Hej Hans.
      Tack för att du delar med dig av trevliga minnen kring Gute.
      En tidigare kollega till mig berättade om hur även dom “jumpade” på isflaken i Stockholm. En illustrativ bild från stadsmuseet i Stockholm som visar hur vanskligt det var:

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *