Gotland (2)

Gotlandsbolagets första motorfartyg byggdes hos Kockums i Malmö och levererades inför sommarsäsongen 1936. Tillgången till olja under andra världskriget innebar dock att Gotlandsbolagets modernaste fartyg förblev upplagt under större delen av kriget. Och hon blev snart otillräcklig med sin begränsade bilkapacitet.

Målning av Wikström från 1937.

Det första Motorfartyget

Sedan början av 1930-talet hade Gotlandsbolaget haft ett nybygge under övervägande. Bolagets ångfartyg visade sig alltmera otillräckliga, och något begagnat fartyg som passade för Gotlandstrafiken kunde man inte finna under dessa första år på 1930-talet.

Gotland i Visby hamn. Vykort.

1933 kom så civilingenjör Axel Warholm med ett förslag till nybygge vilket ledde till att Gotlandsbolaget på hösten 1934 beslutade sig för att bygga nytt. Kontrakt tecknades med Kockums mekaniska verkstad i Malmö och den 8 februari 1936 sjösattes det nya fartyget med namnet Gotland. Torsdagen den 21 maj övertogs fartyget i Malmö under deltagande av såväl representanter för bolaget som av gotlänningar i Skåne. En lustresa i Öresund följde i strålande solsken.

Sjösättningen i Malmö. Foto: Otto Ohm/arkiv: SSHM

Gotlands Allehanda hyllade Gotlandsbolagets VD för nybygget:

… i sin helhet är ”Gotland” resultatet av bolagets verkställande direktör konsul Carl E. Ekmans mångåriga och insiktsfulla arbete. Han fick också allas erkännande och beröm från Kockums verkställande direktör Ahlroth och till alla gotlänningar och alla som rest med det vackra fartyget. Det har i allt motsvarat önskemålen med undantag av att det sommartid är i knappaste laget – ett större fartyg beror på hamnens utvidgande.

Gotland byggdes som sk awningsdäckare, med lång back, till högsta klass i Lloyds Register. Hon hade fyra genomgående däck och fem vattentäta skott som indelade skrovet i olika sektioner. För första och andra klass passagerare fanns plats för 184 personer, huvudsakligen på huvuddäck, men några av liggplatserna för andra klass fanns på undre däck. I lastrummet akterut fanns två logement – ett för kvinnor och ett för män – med löstagbar inredning där däckspassagerare kunde vistas. På övre däck fanns initialt en konversationssalong för första och andra klass, men där det så småningom installerades vilfåtöljer för däckspassagerare.

Arkiv: Gotlands museum

Propellermaskineriet bestod av en sexcylindrig enkelverkande tvåtakts dieselmotor från Kockum-Man på 1.200 axelhästkrafter vid 127 varv. Med fulla ballasttankar samt 100 ton last nådde Gotland en fart av i genomsnitt 13 knop med normal gång på maskineriet.

I övrigt var fartyget utrustat med moderniteter som lokaltelefonanläggning, strålkastare, en radiopejlingsanläggning samt till och med rikstelefon som hade trådlös förbindelse med rikstelefonnätet i land. Rederiets kontrollant under bygget var dess förste befälhavare kapten C.arl Sundahl och dess övermaskinist Harald Wengström.

Upplagd under kriget

Gotland lades upp i september 1939 då man på grund av andra världskrigets utbrott inte kunde få fram drivmedel till fartygets dieselmaskineri. Efter en kort tid i trafik under vintern lades fartyget i maj 1940 åter upp i brist på dieselolja. Med besvikelse kunde rederiet också konstatera att fartygets isbrytande egenskaper var tämligen dåliga.

Efter närmare fem års upplag avgick fartyget i början av maj 1945 till Visby för rustning. Den 15 juni 1945 kunde det åter sättas i fart och Gotland blev därmed det första dieseldrivna fartyget som fick tillstånd att sättas i trafik för civilt bruk.

Carl Stålhandske under åren i Argentina.

Till befälhavare på Gotland efter det långa upplaget utsågs Carl Stålhandske. Han var redan 66 år gammal, men stannade kvar ombord till 1948 då han pensionerades. Stålhandske hade haft ett mycket äventyrligt liv innan han började som befälhavare i Gotlandsbolaget. År 1906 – 27 år gammal – hade han emigrerat till Argentina och deltog bland annat i flera expeditioner till Sydorkneyöarna i Antarktis. På 1920-talet återkom han till Sverige och tog anställning i Gotlandsbolaget.

Omodern

Bilismen ökade närmast explosionsartat efter kriget. Bara mellan 1945 och 1946 steg antalet bilar från 50 000 till 140 000. Volvo lanserade nu sin PV 444 och tio år senare lanserades Volvo Amazon. Att äga en bil var nu en självklarhet för de flesta svenskar. Trots att m/s Gotland inte var speciellt gammal hade den tekniska utvecklingen gjort henne omodern. Med den kraftigt ökande efterfrågan att ta med sig bilen till och från Gotland räckte Gotlands kapacitet på 20 personbilar inte långt. Dessutom behövde bilarna vinschas ombord. I slutet av 1950-talet började Gotlandsbolaget sätta in lastfartyg med sidoportar som komplement till passagerarbåtarna. Därmed kunde passagerarna lämna av sina bilar på kajen vilka kördes ombord på de lastfartyg som åtföljde passagerarfartygen. Självklart var detta en övergångslösning, men det skulle dröja ända till 1964 innan Gotlandsbolaget fick in två effektiva bil- och passagerarfärjor i trafiken.

Gotland kunde medföra 20 personbilar. Arkiv: Gunnar Risinger

Polentrafik och politiska flyktingar

I samband med leveransen av Hollandsbyggena Visby (3) och Gotland (3) kunde Gotlandsbolaget äntligen utrangera den gamla Gotland – nu omdöpt till Visborg – från Gotlandstrafiken. Det trettio år gamla, omoderna fartyget var sannolikt inte lättsålt. Somrarna 1965 och 1966 lyckades Gotlandsbolaget dock chartra ut Visborg till Polish Steamship Company (Polstream) i Szczecin för trafik mellan Polen och Sverige.

Under den andra sommaren i Polentrafiken uppgick antalet passagerare under maj till september till omkring 22.000 i båda riktningar. De sista två veckorna anordnades resor av den polska reseorganisationen Orbis. Av de 500 passagerare som reste under dessa veckor hoppade hela trettio stycken av som politiska flyktingar i Sverige.

När trafiken avslutades för säsongen den 5 september så var det också sista resan för Visborg på Polen eftersom Polstream letade efter en modern bilfärja för det kommande årets sommarsäsong.

Sista sommaren

I april 1967 hyrde Gotlandsbolaget ut Visborg till Marinförvaltningen som för sin två månaders långa charter betalade 195.000 kronor. Några dagar efter återleveransen, lördagen den 24 juni 1967, sattes Visborg in i kryssningstrafik mellan Norrköping och Mariehamn i Gotlandsbolagets regi. Överfartstiden var 14 timmar, och Visborg skulle genomföra tre resor per vecka. Denna udda linje blev dock ett kort experiment, och efter sommarsäsongen såldes Visborg till Italien för 35.000 brittiska pund.

Nuovomondo avgår Värthamnen i Stockholm i oktober 1967. Foto: Gösta Jansson/arkiv: faktaomfartyg.se

Omdöpt till Nuovomondo avgick fartyget Stockholm den 10 oktober. Hon gick ner till Italien, men förstördes av en kraftig brand på varvet i Baia under våren. Något senare skrotades den utbrända före detta gotlandsbåten i Gaeta.

KRONOLOGI

1936-05-20Levererad som Gotland till Ångfartygs AB Gotland, Visby.
1964-10-27Omdöpt till Visborg.
1967-09Såld till Vincenzo Scamardella, Neapel. Omdöpt till Nuovomondo.
1968-05-18Totalförstörd av brand på varv i Baia, Italien. Något senare skrotad i Gaeta.

SPECIFIKATION

Längd75,11 meter
Bredd11,74 meter
Dräktighet1873 brt
Lastförmåga700 dwt
Maskineri1 st 2-takts enkelverkande 6-cyl Kockums-MAN, 1200 ehk, 13 knop
Passagerarkapacitet750
Lastkapacitet20 personbilar (med vinsch)
Namnsignal/IMOSJMN/-
Gotland år 1950. Vykort

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s