I september 1924 beslutade sig Gotlandsbolagets styrelse för att anskaffa en mindre båt avsedd för trafiken till Stora Karlsö. Man hittade en lämplig kutter i Danmark, och från sommaren 1925 trafikerade den Karlsöarna under namnet Carlsö. Knappt tio år senare köpte Gotlandsbolaget in en ersättare till Carlsö, men ångjakten Tullia var ett felaktigt inköp och kom att säljas efter några år – utan att ha satts in i trafiken.
Snuskungens lustyacht
Knut Ljunglöf övertog vid sin fars död 1860 familjens snusfabrik. Snuset Ljunglöfs etta såldes över hela landet och blev företagets viktigaste produkt. Inför sin sextioårsdag gav Knut Ljunglöf sig själv en fin present. Han lät nämligen bygga det Ljunglöfska slottet i Blackeberg i Bromma utanför Stockholm. Den pampiga villan låg – och ligger fortfarande – vid Mälarens strand, och vid bryggan låg Ljunglöfs båtar Tullia och Anna – döpta efter hans båda döttrar.
Ånglustyachten Tullia hade Ljunglöf beställt vid Södra Varvet i Stockholm, och hon levererades 1891 efter ritningar av skeppsbyggarmästaren K Agerskow. Under många år var Ljunglöf engagerad i Kungliga Segelsällskapet, KSSS, och Tullia syntes ofta som stabsfartyg vid sällskapets regattor ute i skärgården.
Vid sin död 1920 var Knut Ljunglöf en av Sveriges i särklass mest förmögna personer. Och KSSS var inte bortglömda i hans testamente. Dagens nyheter refererade KSSS sammanträde den 9 november 1920:
Ordföranden meddelade till slut att änkefru Hulda Ljunglöf, änka efter avlidna grosshandlaren Knut Ljunglöf, som gåva till sällskapet överlämnat ångjakten Tullia, ett meddelande som sällskapets medlemmar kvitterade genom att resa sig.
KSSS fick alltså överta lustyachten som nyligen genomgått en omfattande renovering på Bergsunds mekaniska verkstad i Stockholm och var i utmärkt skick. Men redan drygt ett år senare, i mars 1922, var Tullia till salu. Kanske hade KSSS svårt att ta hand om yachten. Tullia såldes nu tillbaka till familjen Ljunglöf genom att Knuts son Robert köpte in henne för 25.000 kronor. Den såldes dock omgående vidare till Henrik Granholm som under många år varit aktiv i KSSS – bland annat som skattmästare. Kanske ville inte Granholm handla in yachten direkt av det sällskap han stod så nära.
Henrik Granholm skötte om Tullia fram till sin död 1934 och man får förmoda att hon fortsatte att vara flitigt förekommande i KSSS verksamhet.
Inköpt för Karlsötrafik
Styrelsen för Ångfartygs AB Gotland fattade beslutet att köpa in Tullia 1934 efter att Granholms dödsbo erbjudit rederiet att köpa fartyget för 5.000 kronor. Avsikten med inköpet var att ersätta Carlsö i Karlsötrafiken, men i slutet av året konstaterade Gotlandsbolaget – sent omsider kan tyckas – att Tullia var olämplig för den trafiken. Fartyget sattes därför snart upp till försäljning igen.
Anledningen till att konsul Ekman fick upp ögonen för den vackra ångjakten var inte så märklig. Ekman satt nämligen i styrelsen för Gotlands bank, där även Henrik Granholm satt. När Granholm gick bort öppnade sig därför möjligheten att anskaffa Tullia.
AB Gotlands Bank hade för övrigt bildats 1907 av konsul Ekman, disponent Allon de Jounge i Slite, bankdirektörerna Carl Cramér och Sigurd Melin med flera som en lokalpatriotisk reaktion på att Gotlands Enskilda Bank samma år hade köpts upp av en fastlandsbank. Huvudkontoret låg i Visby och från början hade de avdelningskontor i Klintehamn och Stockholm. För övrigt hörde Svenska Akademien samt “sol-och-våraren” Raskenstam till bankens kunder.
Tullia kom således att förbli upplagd i Gotlandsbolagets ägo. Och någon spekulant var inte lätt att hitta. Det skulle dröja fram till 1938 innan bolaget lyckades sälja Tullia för 800 kronor.
Slutligt öde oklart
Vem köparen av Tullia var är okänt, men 1950 ligger hon upplagd vid Rålambshov vid Västerbron, Stockholm. Överbyggnaden är då bortriven och enligt en tidningsnotis finns planer på att förse Tullia med segelrigg och använda den för en Atlantexpedition. Hur det blev med den saken återstår att forska vidare i. Kanske var det helt enkelt så att förfallet gått för långt och att även stålplåtsskrovet skars ner på varvet vid Rålambshov.
Kronologi
| 1891 | Levererad som Tullia till Knut Ljunglöf, Stockholm. |
| 1920-04-17 | Ljunglöf avlider och Tullia doneras till Kungliga Svenska Segel Sällskapet, Saltsjöbaden. |
| 1922 | Såld till Knut Ljunglöfs son Robert Ljunglöf för SEK 25.000. |
| 1922-10 | Omgående vidaresåld till Henrik Granholm, Stockholm. |
| 1933-04-30 | Granholm avlider. |
| 1934-10-17 | Styrelsen för Ångfartygs AB Gotland beslutar om inköp av Tullia från dödsboet för SEK 5.000. |
| 1938-02-16 | VD bemyndigas av styrelsen att sälja Tullia för SEK 800 kronor, exklusive inventarier. |
| 1950 | Upplagd vid Rålambshov. Okänd öde. |
Specifikation
| Längd | 24,5 meter |
| Bredd | 3,9 meter |
| Deplacement | 1.646 kubikfot |
| Lastförmåga | ? |
| Maskineri | Ångmaskin på 100 ihk, 11 knop |
| Passagerarkapacitet | ? |
| Lastkapacitet | – |
| Namnsignal/IMO | -/- |
