Gotland (7)

Fredagen den sjunde november 2003, klockan 10.01, anlöpte m/s Gotland Visby hamn efter en 14.300 sjömil lång resa från varvet i södra Kina. Gudmor Ann-Marie Åström hade då knappt en månad tidigare döpt fartyget i Guangzhou, eller Kanton som det svenska namnet lyder, innan hemfärden påbörjades.

Gotland utanför Oskarshamn. Foto: Schölla Schwarz (CC BY)

Andra Kinafärjan

I början av augusti 1999 offentliggjordes att Gotlandsbolaget beställt ett ropaxfartyg vid Guangzhou Shipyard International Co Ltd, Guangzhou, Kina. Fartyget skulle vara leveransklart hösten 2001 och kontraktspriset uppgår till cirka en halv miljard kronor. Under hösten 1999 utnyttjades en option för ett systerfartyg.

Med leveransen av Gotland avslutades ett tre och ett halvt år långt projekt för att färdigställa de båda systerfartygen Visby och Gotland. Kostnaden för bägge färjor kom slutligen att uppgå till 1,3 miljarder kronor. Befälhavare på hemresan från varvet var Gotlandsbolagets ”flaggskeppare” Göran Wassberg som tillsammans med sin 22 man starka besättning förde hem Gotland runt Afrikas södra spets. Kapten Wassberg kunde berätta för pressen att man bitvis haft rejäl sjögång – dels utanför Madagaskar, dels norr om Kanarieöarna – men att man trots detta klarat av att hålla 26 knop med endast tre motorer igång. Efter några veckors intrimning ersatte så Gotland m/s Thjelvar som gått i Gotlandstrafiken sedan trafikstarten för Destination Gotland.

Gotlandsbolaget hade option på ytterligare två likadana färjor vid varvet i Kina. VD Jan-Erik Rosengren uttalade i samband med dopet av Gotland:

Kommer vi överens om pris och leveranstid vill vi sätta igång omgående. Men de båtarna blir inte aktuella för Gotlandstrafiken. Vi kan antingen leasa ut dem eller sälja dem. Marknaden i Europa för sådana här fartyg är mycket intressant

Men bygget av Visby och Gotland hade blivit kostsamt för varvet och den kinesiska staten som kraftigt subventionerat de två nybyggena för att slå sig in på den internationella marknaden för denna typ av avancerade fartyg. Redan i maj 2001 meddelade tidningen TradeWind att byggnadsvarvet tvingats avsätta drygt 350 miljoner kronor för att täcka förlusterna som Gotlandsbolagets två nybyggen skulle medföra. Vad den slutliga notan för varvet uppgick till är inte känt.

Istället för ytterligare två färjor omförhandlades optionerna till att gälla två isgående produkttankfartyg vilka beställdes några månader senare. Senare utökades beställningen till att omfatta ytterligare två fartyg. Förmodligen fick Gotlandsbolaget ett bra pris för dessa fyra fartyg, som kom att kallas ”Gotland Class”.

Gotland och Visby på varvet i Kina. Foto: Gotlandsbolaget

Specifikation

M/S Gotland är en roll-on/roll-off-färja med elva däck, varav två lastdäck med fällbara ramper förut och akterut samt en sidoport för snabb lastning och lossning. Passagerarutrymmena är belägna på tre av de övre däcken och besättningens hytter samt bryggan är belägna på däck nio. Maskinrummet ligger i fartygets aktra del och upptar däck 1 och 2. Fyra huvudmotorer är kopplade parvis till två växlar som driver varsin propelleraxel med KaMeWa-propellrar. De fyra tolvcylindriga Wärtsilä 46-motorerna är på vardera 12.600 kW, vilket ger en total framdrivningseffekt av 50.400 kW eller cirka 69.000 hästkrafter.

Växellådan har även en axel för ”power take off” till en av de två axelgeneratorer som normalt används för att ge kraft till de två bogpropellrar som fartyget har utrustats med för att underlätta manöver vid förtöjning. M/S Gotland är ett two compartment ship vilket innebär att fartyget ska kunna behålla sin stabilitet med upp till två vattentäta sektioner vattenfyllda. Skrovet är indelat i 18 vattentäta sektioner med vattentäta dörrar i skotten på däck 1 och 2.

Gotland utanför Visby. Foto: Gotlandsbolaget

Kollision med rederisyster

Den 24 juli 2009, mitt i högtrafiken, inträffade en allvarlig kollision mellan Gotland och den mindre snabbfärjan Gotlandia II. Det rådde tät dimma när m/s Gotland med 1.338 passagerare ombord påbörjade sin resa från Nynäshamn mot Gotland strax efter klockan 11 på förmiddagen. Samtidigt var Gotlandia II på väg in till Nynäshamn, och i den trånga passagen strax utanför hamnen kolliderade fartygen. En del av Gotlandia II:s långsida revs upp och flera passagerare skadades.

Positionen för kollisionen mellan Gotland och Gotlandia II strax utanför Nynäshamn

M/S Gotland fick en mindre spricka i skrovet, cirka sex meter ovanför vattenlinjen, men kunde åter sättas i trafik dagen därpå. Haverikommissionen utredde naturligtvis kollisionen, men befälet på Gotlandia II kom också att åtalas för vårdslöshet i trafik – dock med friande dom i tingsrätten. Gotlandia II fick betydligt mer omfattande skador och återkom inte trafik under resten av säsongen.

Gotland efter kollisionen med Gotlandia II. Foto: Haverikommisionen

Olyckan är åter framme

Den 2 januari 2014 avgick Gotland på sin ordinarie tur från Visby mot Oskarshamn klockan 17:00. Aktuell resa var en farligt godsresa varför antalet passagerare ombord begränsats till 188. Utöver dessa uppgick besättningen till 39 man.

När fartyget närmade sig Oskarshamn navigerade styrman under överinseende av befälhavaren. I den stora babordsgiren in mot Oskarshamn gjorde avdriften att Gotland kom nära en boj varvid befälhavaren tog över styrningen och kopplade ur autopiloten. Bojen och grundet passerades därefter tätt om styrbord varvid befälhavaren hade fokus på att manövrera fartygets akter bort från grundet. Efter passage av grundet kom fartyget nära nästa boj och grundstötte i anslutning till denna klockan 19.41. Besättningen på bryggan märkte inte av grundstötningen, men i maskinrummet påbörjades omedelbart kontroll av eventuellt läckage. Fartyget erhöll vatteninträngning i tre olika avdelningar och totalt trängde en volym uppgående till drygt 300 kubikmeter havsvatten in. Skador uppstod också på tre av fyra blad på en av fartygets propellrar och Gotland fick tas ur trafik för reparation av skadorna. Haverikommissionen fastställde senare att den direkta orsaken till olyckan var att det hade utvecklats bryggrutiner där övertagandet av kontrollen på fartyget skedde på bryggvingarna under den sista delen av navigeringen in till Oskarshamn.

Framtiden

Visby och Gotland har nu framgångsrikt gått i Gotlandstrafik i 16 år, och de har inneburit något av en revolution för resandet med sina snabba överfarter. Under våren 2019 sattes den senaste Kinafärjan, m/s Visborg, i trafik och enligt avtalet med staten ska Destination Gotland nu bedriva trafiken med tre stora färjor. Det återstår att se om Visborgs systerfartyg Thjelvar kommer att ersätta Visby eller Gotland, eller om Thjelvar säljs eller chartras ut. Oavsett framtiden för m/s Gotland så har hon varit en mycket lyckad investering för Gotlandsbolaget. Men det var också en medveten risktagning som Gotlandsbolaget gjorde när man la ut beställningen av två stora, komplicerade ropax-färjor på ett kinesiskt varv utan tidigare erfarenhet av sådana projekt.

Gotland är för övrigt redan avskriven och får därmed ses som ett stort dolt övervärde i Gotlandsbolaget.

Maskinrummet på Kinafärjorna

KRONOLOGI

2003-10-08Levererad som Gotland till Rederi AB Gotland, Visby

SPECIFIKATION

Längd196,04 meter
Bredd25,67 meter
Dräktighet29746 brt
Lastförmåga5258 dwt
Maskineri4 st Wärtsilä 12V46C, 50.400 kW, 28,5 knop.
Passagerarkapacitet1500
Lastkapacitet500 personbilar, eller 1800 längdmeter
Namnsignal/IMOSGPI/9223796
Gotland. Foto: Gotlandsbolaget

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s