Hjulångaren Gottland byggdes vid varvet i Västervik 1836 och i april 1837 undertecknade Gottlands ägare kontrakt med Postverket angående postbefordran sommartid mellan Stockholm, Västervik och Visby. Gottland blev därmed det första postförande ångfartyget till Gotland och gick i reguljär sommartrafik fram till 1841 då den avlöstes av Postverkets egen ångaren Active som sommartid gick mellan Visby och Västervik. Active fortsatte sin verksamhet till och med 1849 trots många inställda turer på grund av alltför svagt maskineri.
På initiativ av den gotländske handlanden Lars Niclas Eneqvist i Visby inhyrdes 1850 hjulångaren Motala för trafik mellan Stockholm, Visby och Kalmar. Gotland fick därmed förbindelser med kontinenten genom att Motalas turlista anslöt till de stora ångfartygen Svithiods och Gauthiods anlöp av Kalmar på sina resor mellan Stockholm och Lübeck. Motala gick i Gotlandstrafik åren 1850-1852 men kunde den 5 maj 1852 avlösas av den nybyggda hjulångaren Kronprinsessan Louise som var byggd på Eneqvists varv i Visby av gotländskt ekvirke. Hjulångare lämpade sig dock dåligt för gång i is och vintertid upprätthöll alltjämt postjakterna postföringen mellan Klintehamn på Gotland och Böda på Öland.
Den 23 november 1858 kunde äntligen den nybyggda och vinterrustade postångaren Polhem göra sin första resa mellan Visby och Västervik, och Polhem gick därefter i åretrunttrafik mellan Gotland och fastlandet fram till den 16 april 1871. Därefter tog postångaren Sofia över trafiken. Under sommarhalvåren använde Postverket även de privatägda ångfartygen Kronprinsessan Louise, Franzén, Nore och Rurik för postbefordran parallellt med sina egna.
Även Gotlandsbolagets ångare anlitades emellanåt och från och med 1891 övertog rederiet all postbefordran till Gotland. Gotlandsbolaget ansvarade för transporterna fram till 1960-talet då flyget fullt ut tog över.
