Forest Link

Den första sommaren för Gotlandslinjen, 1988, var något av ett elddop. För att klara av högtrafikens alla personbilar hyrdes ro-ro-fartyget Forest Link in. Genom att frakta godset med henne frigjordes utrymme på färjornas bildäck. Fartyget kom senare att vara en bricka i Norges genom tiderna största ekobrott.

Forest Link.

Byggd för Svenska Lloyd

Svenska Lloyd var ett Göteborgs-rederi grundat redan 1869. 1972 blev Broströmskoncernen majoritetsägare. 1972 och 1973 levererades systerfartygen Fragaria och Stellaria till Svenska Lloyd från ett spanskt varv i Vigo. De sattes i fart mellan Göteborg och Skottland med containrar och rullande last.

Stellaria. Foto: Terje Fredh, arkiv: SSHM

Stellaria kom snart efter leverans att bli inblandad i en sjöolycka som kunde ha slutat i en tragedi. I januari 1974 sprang det relativt nybyggda spanska tankfartyget Metanol läck utanför Skottlands kust. Svenska Lloyds Stellaria lyckades dock snabbt komma till undsättning och kunde rädda hela besättningen på 12 personer. De skeppsbrutna fördes senare iland med hjälp av en bogserbåt, varefter Stellaria kunde fortsätta sin avbrutna resa mot Sverige, under befäl av Rune Johansson. Tankfartyget Metanol gick slutligen till botten och utredningen visade så småningom att salpetersyra läckt ut i fartygets dubbelbotten och orsakat läckan.

Reklam för den nya linjen mellan Göteborg och Skottland.

Broström har ekonomiska problem

År 1978 uppgick Svenska Lloyd helt i Broströmkoncernen som dock drabbats hårt av 1970-talets sjöfartskris.

Under våren 1980 försökte Broström avyttra tillgångar för att minska förluster och få in mer kapital. Bland annat var Hooverlloyd som bedrev svävartrafik över Engelska kanalen till salu. Även systerfartygen Stellaria och Fragaria skulle avyttras då deras trafik gick med 10.000 kronors förlust varje dag. Det skulle dock dröja till hösten innan en affär kunde genomföras. Systerfartygen hamnade hos Rederi AB Sea-Link i Nacka och döptes om till Ocean Link respektive Forest Link.

Sea-Links Skogstransporter

Styrmannen Elling Ellingsen föddes förvisso i Norge men kom att tjänstgöra ombord på olika svenska fartyg hos bland annat hos Swedish Gulf Line som fraktade olika skogsprodukter. Ellingsen kom så småningom att arbeta för Scandinavian Continental Line där han medverkade i utvecklingen av ro-ro-fartyg och lasthantering specialanpassade för transport av pappersrullar. Rederiet gick dock omkull och Ellingsen startade upp sitt eget rederi, Sea-Link AB i Nacka.

Inte oväntat kom han att satsa på transporter av papper och hans affärsidé var att köpa in äldre ro-ro-fartyg billigt, vilka sedan byggdes om med relativt enkla medel för att specialiseras för papperstransporter. Systerfartygen Ocean Link och Forest Link som köptes in från hans gamla arbetsgivare Broströms kom att bli några av de första fartygen i hans sedermera framgångsrika verksamhet. Forest Link kom därmed att förses med sidoportar och sattes i fart med pappersrullar.

Ellingsen kom för övrigt senare att köpa upp det Rederi AB Nordö som orsakat Gotlandsbolaget så många problem under 1960-talet.

Chartrad av gotlandslinjen

Den 1 januari 1988 övertog Nordström & Thulin och dess dotterbolaget Gotlandslinjen koncessionstrafiken från Gotlandsbolaget. M/S Visby fortsatte som vanligt i trafiken efter att ha hyrts in av Gotlandslinjen under två år. M/S Gotland ersattes av det ombyggda lastfartyget M/S Graip, som förvisso inte var någon skönhet, men som fick en helt ny och modern inredning. Den stora nyheten vid rederibytet bestod av katamaranen Vindile som halverade restiden till fastlandet när den sattes in i trafik inför första trafiksommaren.

Gotlandsbolagets lastfartyg M/S Gute hyrdes omgående ut till Australien, och det nybildade Gotlandslinjen fick leta på annat håll för att öka kapaciteten för rullande gods och personbilar under sommarsäsongen. Lösningen blev att hyra in Forest Link, som nu istället för att frakta pappersrullar fick ta hand om godstrafiken under högsäsongen. Därmed kunde fler personbilar fraktas med färjorna Visby och Graip.

I mitten av augusti 1988 återlämnades Forest Link till ägarna, men hon kom omgående att säljas till Oddvar Josephsen i norska Arendal. Forest Link blev därmed något av en parentes i Gotlandstrafiken.

Norska skalbolagsaffärer

Efter ett decennium i trafik för Josephsen kom Forest Link i händerna på redare som senare skulle komma att dömas i Norges största ekobrottsmål. Det är inte lätt att följa alla turer med olika moder- och dotterbolag, befraktare och mangementbolag.

Den norska sjöfartsprofilen Tor Johan Stuve från Haugesund hade 1996 grundade företaget Tordenskjold ASA som specialiserade sig på transport av cement, men även på transport av tidningspapper. Vid sidan av Tordenskjold ASA var Stuve inblandad i en uppsjö andra företag, delvis registrerade i skatteparadis som Guernsey. Ett av alla bolag som Stuve kontrollerade var Panama-bolaget Paper Sea som ägde en handfull ro-ro-fartyg specialiserade på papperstransporter. Man hade även köpt in Forest Link som dock hyrdes ut på ett långt kontrakt till rederiet Tramarco och gick i trafik i Nordamerika.

Tramarco hade grundats redan 1982 och var starkt knutet till inga mindre än familjen Ellingsen i Stockholm, det vill säga samma familj som via sitt rederi Sea-Link köpte Forest Link från Broström redan 1980.

Forest Link var dock nu ett 25 år gammalt fartyg som redan sett sina bästa dar. Hamnsstatskontrollerna ställde till det för redare och befraktare och Forest Link belades med kvarstad i Kanada redan under första året i Tordenskjolds ägo. År 2002 hade Tramarco fått nog av det ålderstigna och dåligt underhållna fartyget och gick till skiljedom i New York för att få bryta charterkontraktet med Tordenskjold. Redaren hävdade dock att kontraktet innebar att Tramarco slapp betala hyra för de dagar som Forest Link var ur trafik, men att det inte medgav rätt att bryta kontraktet. Skiljerätten ansåg att de tre månader som fartyget varit ur trafik inte var tillräckligt för att bryta kontraktet. I augusti 2003 var det dock åter förhandlingar i skiljedomstolen, och nu hade fartyget varit ur trafik under hela 12 månader. Tramarco krävde 700.000 dollar i kompensation för att Forest Link legat stilla för reparationer, och rätten gick nu på Tramarcos linje och kontraktet kunde hävas.

Forest Link i trafik för Tramarco.

Men Tordenskjold var nu på fallrepet och redan månaden därpå, i september 2003, gick rederiet i konkurs. Strax innan hade Stuve dock överfört 20 fartyg till Cem Bulk Carriers Holding på Jungfruöarna genom sitt eget bolag Garibaldi, och detta var upprinnelsen till en omfattande utredning av Tordenskjolds-rederiets alla transaktioner.

Forest Link var dock slut. Hon såldes för 420.000 dollar till indiska upphuggare och ankom Alang sommaren 2004. Huruvida Tramarco lyckades inkassera försäljningsbeloppet eller om det tillföll konkursboet är inte klarlagt.

Efterspelet

Samtidigt som Forest Link förvandlades till skrot i Indien pågick en omfattande utredning hemma i Norge av Tor Johan Stuve och några andra direktörer i Tordenskjold.

2008 gick det till åtal. Tor Johan Stuve bedömdes vara huvudman i bedrägerierna, och trettio miljoner norska kronor beslagtogs i skatteparadiset Guernsey. Tillsammans med befraktningschefen och VD:n åtalades Stuve för att ha förskingrat 100 miljoner kronor.

Tordenskjold hade under kort tid växt från inga till hela 43 skepp och hade noterats på Oslo fondbörs. Återkommande säkerhetsproblem gav dock rederiet dåligt rykte i sjöfartsbranchen. Enligt åklagaren berodde slutligen konkursen 2003 på att Stuve låtit andra bolag han kontrollerade, som Paper Sea A/S, köpa in tonnage och kraftigt övervärdera fartygen innan de såldes vidare till Tordenskjold som alltså betalade för mycket för fartygen. För att finansiera fartygsköpen fick Tordenskjold dessutom låna pengar av ett annat av Stuves bolag – Garibaldi A/S – som fick optioner i ett annat Torenskjold-bolag – Cem Bulk Carriers – som säkerhet.

Stuve kom så småningom att dömas till fem års fängelse, varav hälften villkorligt, för grovt bedrägeri och trolöshet mot huvudman. Förlusten i konkursboet uppgick till flera hundra miljoner kronor och bara kreditgivaren Norsk Tillitsmann förlorade 160 miljoner kronor i konkursen.

KRONOLOGI

1973-01-15Levererad till Rederi Ab Svenska Lloyd, Göteborg som Stellaria.
1978-01Genom fusion överförd på Broströms Rederi Ab, Göteborg.
1980-09-25Såld till Rederi Ab Sea-Link, Nacka och omdöpt Forest Link.
1984-10Såld till Forest Shipping Ab, Göteborg. Hemort ändrad till Svanesund året därpå.
1988-06-05Charter till N&T Gotlandslinjen AB. Återlämnad 16 augusti.
1988-10Såld till Nor Sea Shipping Inc, Panama.
1997Såld till Kjell Arnesen Shipping A/S, Kristiansand, Norge. Omdöpt Able Forest.
1998-03Såld till Paper Sea A/S, Panama. Omdöpt Forest Link.
2004-07-25Anlände till Alang i Indien för skrotning.

SPECIFIKATION

Längd129,17 meter
Bredd17,73 meter
Dräktighet3394 brt
Lastförmåga5920 dwt
Maskineri2 st Deutz RBV12M350, 5885 kW, 17,5 knop
Passagerarkapacitet?
Lastkapacitet?
Namnsignal/IMO?/7129623

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s