Visby (3)

Moderniseringen av Gotlandsbolaget inleddes på allvar i och med beställningen av två bil- och passagerarfärjor i Holland. Det första nybygget kom att döpas till Visby, men hon blev kortlivad i Gotlandstrafiken.

Den första moderna bilfärjan

I april 1963 fattade Gotlandsbolagets styrelse beslutet att beställa ett nybygge vid holländskt varv. Fartyget sjösattes den 21 februari 1964 och fick då namnet Visby. Fyra månader senare var hon färdigbyggd och ankom Visby hamn för första gången strax före midnatt den 28 juni 1964. Till befälhavare på Visby utsågs Bengt Gottfridsson, Julius Pajuäär och Arne Thuresson.

Vid sjösättningen i februari 1964. Foto: Eric Koch/Nationaal Archief, Den Haag

Gotlandsbolagets färja Thjelvar – som man köpt in begagnad 1962 – kunde medföra 115 personbilar och nio lastbilar, men hon hade bara akterport. Således blev Visby Gotlandsbolagets första bil- och passagerarfärja som möjliggjorde genomkörning och med kapacitet att medföra även långtradare. Visby upprätthöll trafiken tillsammans med Thjelvar och klarade under sommarsäsongen av två dagliga turer på Nynäshamn, samt tre respektive fyra turer per vecka på Oskarshamn respektive Västervik.

När väl Visbys “halvsyster” Gotland kunde levereras i november 1964 påbörjades avyttring av alla äldre fartyg, inklusive Thjelvar. Därefter upprätthölls Gotlandstrafiken med två moderna färjor; Visby och Gotland.

Bildäck. Foto: Joop van Bilsen/Nationaal Archief, Den Haag
Visby i Visby hamn 1964. Foto: Hans Blomberg

Premiärturen

Eftersom leveransen av Visby i sista stund försenats en vecka var det bråttom att få in henne i högsommartrafiken. Visby gjorde därför sin första ordinarie resa redan på morgonen den 29 juni – endast några timmar efter ankomsten till Visby. Premiärturen gick till Västervik och det officiella mottagandet av nybygget i Visby fick vänta tills Visby åter anlöpte hemmahamnen samma kväll.

Bryggan. Foto: Joop van Bilsen/Nationaal Archief, Den Haag

Mottagningskommittén bestod självklart av cheferna vid Gotlandsbolaget, men också av hamndirektionen och andra betydelsefulla samarbetspartners. I Västervik hade Gotlandsbolagets långvarige medarbetare i Stockholm, generalkonsul Torsten Larka, klivit ombord för att delta i de planerade festligheterna i Visby. Larka drabbades dock av sjukdom under överfarten och fick vid Visbys ankomst föras till Visby lasarett där han strax därefter avled. Familjeföretaget W Larka hade varit kommissionär för Gotlandsbolagets fartyg sedan slutet av 1800-talet, och Torsten Larka hade blivit verkställande direktör för bolaget på 1920-talet. Han var också vice ordförande i Gotlandsbolaget, och det blev en lång yrkeskarriär med en stark koppling till Gotlandsbolaget som tog slut på m/s Visbys premiärtur.

Skybaren. Foto: Foto: Joop van Bilsen/Nationaal Archief, Den Haag

Tuff konkurrens

Med insättande av hollandsbyggena Visby och Gotland hade Gotlandsbolaget äntligen lyckats genomföra den länge nödvändiga moderniseringen av Gotlandstrafiken. När trafikåret 1964 var slut kunde rederiet summera 221.000 passagerare och 42.000 personbilar, en ökning med 8% respektive 28%, trots tuff konkurrens från Nordörederiet och dess Ö-linjen. (Som en jämförelse så fraktade Destination Gotland år 2019 1,8 miljoner passagerare och 572.000 personbilar).

Reklambild av 60-talssnitt från Visby eller systerfartyget Gotland. Foto: Gotlandsbolaget

Den 31 oktober 1965 chartrades m/s Visby ut till Carl-Bertil Myrsten på Slite-rederiet för att sättas i trafik som tillfällig ersättning för den försålda färjan Apollo i Viking Line-trafiken. Hyran uppgick till 9.000 kronor per dygn. Den 21 november återlämnades hon till Rederi AB Gotland och sattes åter in i Gotlandstrafiken.

Den 14 april 1966 grundstötte fartyget utanför Nynäshamn under befäl av Torsten Smitterberg. Skadorna visade sig vara omfattande, bland annat hade läckor i tankar, svåra skador på propeller och propelleraxel, skador på roder med mera uppstått. Grundstötningen berodde på att plötslig snötjocka hade uppstått varvid navigeringen försvårats.

Visby i Visby hamn. Foto: Gotlandsbolaget

Ny charter till Viking Line

Viking Line hade ju redan under hösten 1965 fått pröva på m/s Visby i sin trafik, och den 13 april 1967 var det dags igen. Under ett par veckor gick hon åter i charter – denna gång för 11.125 kronor per dygn. Därefter återgick hon till Gotland och den snart stundande högsommartrafiken. Men i september samma år gick hon åter in i trafik för Viking Line, först på ett korttidskontrakt vilket dock strax utökades till ett treårskontrakt.

Anledningen till att Gotlandsbolaget kunde chartra ut Visby berodde på att man efter förvärvet av Ö-linjen på våren 1967 fått en överkapacitet i och med att färjorna Gotlandia och Ölänningen övergått till Gotlandsbolagets trafik. Det passade således bra att chartra ut Visby på förmånliga villkor. Gotlandsbolagets befälhavare Bengt Gottfridsson och Julius Paujäär följde med i chartern, men Johan Kull från Viking Line kompletterade.

Visby i Finlandstrafik. Foto: Viking Line

Den 26 december 1969 grundstötte fartyget klockan 13.15 då hon var på resa Nådendal-Mariehamn.Skadorna blev omfattande och reparationerna beräknades kosta uppemot en miljon kronor. Fartyget reparerades dock och sattes åter i trafik. Befälhavare vid tillfället var Gotlandsbolagets Julius Pajuäär, och det blev också en viss kontrovers mellan Myrsten och Gotlandsbolaget om vem som skulle ersätta alla kostnader som haveriet innebar.

Pressen rapporterade bland annat:

Vikinglinjens bilfärja Visby, som på fredagen gick på grund vid Bogskär och därefter bogserades till Mariehamn, kunde på lördagen för egen maskin gå till Finnboda varv i Stockholm. De 230 passagerarna ombord på Visby fortsatte sin resa från Mariehamn med bilfärjan Kapella och kom till Kapellskär omkring 12 timmar försenade.

Visby fick av allt att döma flera läckor i bottentankarna då fartyget kanade över grundet. Dessa läckor är dock inte farliga. Vid undersökningen i Mariehamn konstaterades att propelleraxeln förblivit intakt varför man vågade starta fartygets egna maskiner.

Såld till Polen

I december 1969 hade Gotlandsbolaget lagt en beställning på en ny bil- och passagerarfärja i Jugoslavien. Man hade en option på ett systerfartyg som man avsåg avropa och för att klara de stora investeringarna såldes m/s Visby i mars 1970 till Polskie Linie Oceaiczne i Gdynia för drygt tre miljoner dollar. Visby återlevererades av Viking Line till Gotlandsbolaget den 2 maj och sattes in i Gotlandstrafiken över sommaren. Den andra september överlämnades färjan i Ystad där hon döptes om till Skandynawia. Som ersättning för Visby – i väntan på nybyggena – förlängdes Gotlandsbolagets charter av Ölänningen med två år.

Skandynawia. Foto: Polferries

Skandynawia sattes i trafik mellan Ystad och Swinoujscie som parhäst till färjan Gryf. Under andra halvan av 1970-talet trafikerade Skandynawia även Finland och Danmark.

Kinesisk trafik

Polferries tog under 1978 och 1979 leverans av de två nybyggda färjorna Pomerania och Silesia och Skandynawia sattes snart upp på försäljningslistan. I maj 1981 såldes hon för 2,3 miljoner dollar till Yick Fung Shipping & Enterprise i Hong Kong och döptes om till Tien Hu.

Bolaget i det av Storbritannien kontrollerade Hong Kong var dock bara en mellanhand och fartyget såldes omgående vidare till det statskontrollerade China Ocean Shipping Company. Namnet ändrades en aning till Tian Hu, och fartyget registrerades i Gunagzhou. Hon sattes in i trafik i regionen och hela bildäcket utrustades med sovplatser för passagerare.

Tian Hu i Hongkong den 27 april 1987. Credit: Paul Morgan

Den 23 februari år 2000 belades fartyget med nyttjandeförbud på grund av uteblivna besiktningar och i augusti samma år drogs klassen in. Slutet för Tian Hu är en aning oklart. Under sommaren 2001 kom uppgifter om att fartyget döpts om till Shen Hang 8, och något senare till Yue Hang 6. Huruvida detta verkligen skedde är högst oklart. Av en tillfällighet såg nämligen Gotlandsbolagets personal – som var på plats i Guangzhou och övervakade nybyggena för Gotlandstrafiken – den gamla Visby vid ett skrotvarv inne i Guangzhou. Hon slutade alltså med stor sannolikhet sina dagar närmare femtio år gammal i Kina.

Kronologi

1964-06-27Avgick varvet efter leverans som Visby till Rederi AB Gotland, Visby.
1965-10-31Charter till Rederi AB Slite och insatt för Viking Line. Hyran uppgick till SEK 9.000/dygn. Återlämnad 21 november.
1966-03-15Charter till TT-Linie för SEK 10.000/dygn. Återlämnad 1 april.
1967-04-13Charter till Vikinglinjen AB, Mariehamn för SEK 11.125/dygn. Återlämnad den 28 april.
1967-09-18Charter till Ålandsfärjan AB, Mariehamn för SEK 11.125/dygn och insatt i Viking Lines trafik.
1967-10-22Charter till Rederi AB Slite – nu för en treårsperiod.
1970-09-02Levererad till Polskie Linie Oceaniczne, Gdynia efter försäljning för USD 3.040.000. Omdöpt Skandynawia.
1981-05Såld till Yick Fung Shipping & Enterprise, Hongkong för USD 2.300.000. Omdöpt Tien Hu. Vidaresåld till China Ocean Shipping Co, Kanton. Stavningen ändrad till Tian Hu.
2002Troligen skrotad i Guangzhou.

Specifikation

Längd88,2 meter
Bredd16,22 meter
Dräktighet2825 brt
Lastförmåga550 dwt
Maskineri2 st 12-cyl Klöckner-Humboldt-Deutz, 6.400 bhk, 16,5 knop
Passagerarkapacitet1.200
Lastkapacitet120 personbilar eller 13 långtradare
Namnsignal/IMOSFAC/6409507
Vykort.

3 kommentarer

  1. Fantastisk sida, intressanta bilder på Hollands-Visby.
    Se vilken modern brygga med stora fönster och tunna fönsterkarmar, finns en likhet med Jugoslavienbyggena. Ritades av Tage Wandborg.

    • Micke A

      M/S Visby 1964 målades om och fick sitt namn på Finnboda varf i slutet på augusti 1970. Christer Samuelsson har tagit en bild på henne där 29 augusti.

  2. Per Högman

    Den av Gotlandsbolagets 60-talsfärjor som hade flest fönster. Ett barndomsminne är när hon 1970 i sen junikväll gled i viken in mot Södertälje och det lyste grant från alla dess fönster. Snyggt 🙂

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *