Gute (4)

I oktober 1977 började en ny lastfärja för transport av bland annat “farligt gods” att projekteras av Gotlandsbolaget. De svenska varven hade nu mycket små möjligheter att ta hem nya kontrakt bland annat på grund av hård konkurrens från utländska varv. För att säkra sysselsättningen vid de svenska varven under en övergångsperiod anslog därför riksdag och regering omfattande beställarstöd för att redare skulle lägga sina order hos svenska varv istället för utländska. I februari 1978 kunde därför det av Thunbolaget kontrollerade Falkenbergs varv ta hem beställningen på Gotlandsbolagets nya lastfärja.

Svårkrossad Gula Änkan

Nybygget kölsträcktes i Falkenberg i juni 1978 och byggnationen gick därefter raskt framåt. Eftersom slipen var för kort för den 118 meter långa lastfärjan knuffades fartyget efterhand ut i Ätran med aktern först. Den 27 april 1979 kunde nybygget – som redan var sjösatt och nu låg i torrdocka – döpas till m/s Gute av gudmor Maikki Helleberg. Gudmodern, som var maka till Gotlandsbolagets VD, tvingades svinga champagneflaskan hela 26 gånger innan den slutligen krossades mot stäven och fartyget därmed kunde erhålla sitt namn och sina välgångsönskningar. Göteborgs-Posten menade att man på varvet “var vana” vid att bygga fartyg med rak stäv för Göta Kanal, och att Gutes “vackra fallande stäv” innebar en alltför lång pendelrörelse för champagneflaskan innan den träffade skrovet.

Den 14 juni 1979 kunde Gute levereras och Sjöfartstidningen beskrev nybygget på följande sätt:

Gute har svensk-finsk isklass 1 A och uppfyller bestämmelserna för transport av trailers och containers i vidsträckt fart, för passagerare i kort internationell resa och för farligt gods enligt IMCO:s bestämmelser.

Fartyget har två körramper akterut och en förut. Den fria höjden på nedre bildäck är 5,3 meter. Container- och lastningsbeslag finns för både 20- och 40-fotsenheter. Containerkapaciteten motsvarar 325 tjugofotare. Huvudsakligen går emellertid färjan med långtradare och har plats för ett 60-tal sådana på sina båda däck. För chaufförer finns 13 st 4-mannahytter, varje hytt med eget toalettutrymme. Besättningen har enmanshytter med duschrum och wc.

Eftersom hamnarna är trånga är manöverförmågan av stor betydelse. Gute är därför utrustad med dubbla propellrar, dubbla roder och dubbla styrpropellrar och kan vända praktiskt taget på en ”femöring”. Samtidigt erhålles dubbel säkerhet för manöverförmågan.

Under nedre bildäcket finns en stabiliseringstank med en heelingpump på 800 kbm/timme, som snabbt kan förflytta vatten från den ena sidan till den andra för att motverka krängning vid lastning och lossning. Maskinrummet är vaktfritt vilket innebar att alla viktigare manövrar kan skötas från bryggan. Propellrarna drivs av två huvudmotorer fabrikat B & W Alpha som går på tjockolja och tillsammans utvecklar 4.900 hk. Farten är drygt 16 knop. Ström ombord alstras av tre hjälpmotorer fabrikat B&W Hoeleby, vardera på 900 ehk och kopplade till Nebbgeneratorer på 800 kVa. Dessutom finns en nödgenerator på övre bildäck.

Kylningen av maskineriet sker genom ett centralkylsystem. Endast färskvatten cirkulerar i systemet. Bunkring, ballastning och pejling centralstyrs från ett kontrollrum. Allt avlopp från inredning och toaletter samlas upp i ett separat reningsverk. Vidare finns en oljevattenseparator med en reningsgrad av under 15 ppm. Den nautiska utrustningen ombord är omfattande och bl.a. kan nämnas två radarset, gyrokompass, autopilot, ekolod, Decca-navigator, radiopejl, doppler speed log samt radiostation för telefoni och VHF.

Gällande fartygets säkerhet kunde Sjöfartstidningen berätta att skrovet var indelat i 32 tankar under nedre bildäcket för att öka sannolikheten för att förbli flytande även vid allvarliga bottenskador. Om likväl vatten skulle tränga upp på bildäck fanns sex dränkbara pumpar med en kapacitet om vardera 87 kubikmeter per timme. Trapphuset från bildäcket upp till hytter och allmänna utrymmen hade dessutom försetts med en ventilation som säkerställde ett övertryck som skulle förhindra eventuell brandrök eller andra giftiga gaser att tränga upp i inredningen.

Gute innebar ett betydande tillskott för Gotlandstrafiken och inte minst under högsäsong då hon kunde avlasta passagerarfärjornas bildäck genom att dessa kunde fyllas med turisternas personbilar istället för fraktgods. Dessutom hade man nu en skräddarsydd lösning för att kunna hantera farligt gods. Gute sattes inledningsvis in på natturer mellan Visby och Oskarshamn två gånger i veckan och på Nynäshamnslinjen tre gånger i veckan.

Även passagerarfärja

Av besparingsskäl påkallade av Transportrådet sattes Gute i september 1986 in som enda fartyg vissa dagar mellan Oskarshamn och Visby. Motståndet blev stort och debatterades till och med i Sveriges riksdag. I november 1986 ställde kritiska riksdagsledamöter dåvarande kommunikationsministern Hulterström till svars för Transportrådets beslut att frakta gotlänningar med en godsfärja:

För den som inte känner till det vill jag gärna berätta några fakta om Gute. Detta lastfartyg är ett modernt och för sitt ändamål säkerligen utmärkt fartyg. Att det saknar stabilisatorer är dock ett problem även för lasttrafiken, liksom det blir för passagerare vid sjögång. Att höga smala trappor leder upp till passagerarutrymmena har många gånger påtalats. Det är därför praktiskt taget omöjligt för en rörelsehindrad eller en familj med barnvagn att ta sig upp till dessa utrymmen. ”Utrymmen” är därtill ett överdrivet ord. Båten kan officiellt ta 66 passagerare, men på grund av lastbestämmelser är 39 passagerare i allmänhet ett maximum. Enda uppehållsmöjligheten under den fem timmar långa resan är att vistas i den trånga matsalen. Utrymmen för ytterkläder, bagage och dylikt saknas där helt.

Matsalen har nu gjorts rökfri, vilket är bra, men rökare betalar också sin biljett och är människor – fast inte så länge, brukar man säga, särskilt inte när de nu måste stå ute på däck i Östersjöns ofta kärva klimat om de vill dra ett bloss.

Statsrådet säger att Gute är en övergångslösning. Men innan eventuellt nya avtal sluts och eventuellt nytt tonnage anskaffas etc – kunde man inte ta upp överläggningar inom den ekonomiska ramen om att åtminstone på ytterligare någon tur få sätta in fartyget Gotland på linjen istället för att den skall ligga i Visby hamn?

Samtidigt som debatten om Gute fördes i riksdagen pågick förberedelser hos Transportrådet som snart skulle förändra tonnagesammansättningen helt och hållet i Gotlandstrafiken. Men det skulle komma att bli känt först någon månad senare.

Utchartrad till Australien

I december 1986 tecknade Transportrådet en principöverenskommelse med Stockholmsrederiet Nordström & Thulin om att överta Gotlandstrafiken från den 1 januari 1988. När det i februari 1987 stod helt klart att Gotlandsbolaget från och med nyåret skulle mista Gotlandstrafiken stod rederiet inför helt nya affärsförutsättningar. Nu gällde det att hitta ny sysselsättning för sitt tonnage för att säkra fortsatta intäkter. Flaggskeppet m/s Visby hyrdes ut till den nya operatören för fortsatt Gotlandstrafik och m/s Gotland hyrdes ut för danskt inrikestrafik. Men för Gute bar det av till andra sidan jordklotet. Redan på nyårsdagen 1988 lämnade hon Visby hamn för att gå ner till Australien där hon chartrats ut till Brambles Shipping under tre år. Bakgrunden var bland annat att Brambles säkrat ett stort kontrakt för transport av papper och andra skogsprodukter. Då rederiet krävde brittisk flagg bildade Gotlandsbolaget ett dotterbolag på Isle of Man – Gotland Shipping Ltd – dit Gute överfördes den 22 januari för 1,85 miljoner pund. Namnet behölls men hemorten byttes nu från Visby till Douglas.

Gute sattes in i trafiken mellan Melbourne i sydöstra Australien och den stora ön Tasmanien – med en halv miljon invånare – ungefär 300 kilometer söder om Melbourne. Sundet mellan fastlandet och ön kallas Bass Strait och är beryktat för kraftig vind och sjö och Gute fick arbeta hårt på rutten. Det initiala charterkontraktet förlängdes så småningom varför Gute kom att trafikera för Brambles Shipping under hela fyra år.

Uppdrag för Silja och Myrsten

När den australiensiska chartern närmade sig sitt slut hittade Gotlandsbolaget en ny intressent i form av brittiska Sally Line som redan hade Gotlandsbolagets passagerarfärja Sally Star (senare Thjelvar) i långtidscharter för sin trafik över Engelska kanalen. Sally Line hade grundats av Viking Line-parten Rederi AB Sally, men ägdes sedan 1987 av Silja Line-ägarna Effoa och Johnson Line. Sally Line hade nu tagit Gute på bareboat-charter för en period om 2+1 år och man hade även köpoption på fartyget efter utgången charter.

Efter att trafiken för Brambles Shipping avslutats togs Gute i januari 1992 in på varv i Australien för att renoveras och byggas om inför den nya chartern. Hon målades om i Sally Lines färger men avgick australiensiskt farvatten alltjämt med namnet Gute och med Douglas som hemort. När hon i slutet av mars sattes in i Sally Lines trafik mellan Ramsgate och Dunkerque var hon dock omdöpt till Sally Sun och omregistrerad till Bahamas med Nassau som hemort.

I november 1994 meddelades att Sally Sun under våren skulle döpas om till Sea Wind II och sättas i trafik för Sally Lines systerbolaget SeaWind Line mellan Stockholm och Åbo. Gotlandsbolaget flaggade åter in fartyget till Sverige och i början av maj 1995 kunde hon starta upp sin nya trafik. Dessförinnan hade Sea Wind II anpassats för sin nya trafik på varv i Finland. Sex nya hytter – förvisso av spartansk modell – installerades och givetvis krävdes en bastu när hon nu skulle trafikera Finland. Även om fartyget fortfarande var bareboatchartrat av Sally Line var det nu SeaWinds egen personal som skulle bemanna Sea Wind II.

Efter drygt två års Finlandstrafik överlämnades Sea Wind II den 9 juni 1997 i Oxelösund till det nya rederiet Nordic Trucker Line (NTL) som från och med denna dag övertagit chartern av fartyget. Bakgrunden var en bytesaffär mellan de forna konkurrenterna Silja och Myrsten (som hade betydande ägarintressen i Nordic Trucker Line), där den av NTL chartrade m/s Gotland visat sig vara för stor för den nyetablerade trafiken mellan Oxelösund och St Petersburg, samtidigt som Sea Wind II vuxit ur kostymen i Finlandstrafiken. Således levererades m/s Gotland samma dag till SeaWind Line i Stockholm och eftersom Gotlandsbolaget var ägare till både Sea Wind II och Gotland så var affären möjlig och friktionsfri.

NTL kämpade på med sin trafik med den mindre Sea Wind II men med fortsatt stora förluster. Vid årsskiftet återgick Sea Wind II till Gotlandsbolaget som dock omgående chartrade ut henne igen till SeaWind Line för fortsatt trafik mellan Stockholm och Åbo. Inför högsäsongen 1998 behövde Gotlandsbolaget sin lastfärja själva eftersom man nu återtagit Gotlandstrafiken från Nordström & Thulins Gotlandslinjen AB. Efter mer än tio års bortavaro återkom således fartyget, som nu återfått namnet Gute och hemorten Visby, till Gotlandstrafiken.

Efter sommarsäsongen återgick Gute till SeaWind Line och gick i Finlandstrafik fram till högsäsongen 1999 då hon återkom till Gotlandstrafiken. Därefter gjorde Gute inhopp för SeaWind Line under några månader både 2003 och 2006.

Förlängd med 20 meter

Vid 25 års ålder brukar många ro-ro-fartyg redan ha gått till skrot, men för den välskötta Gute valde Gotlandsbolaget istället att investera i en kapacitetsökning och livstidsförlängning. Under våren 2004 förlängdes Gute med drygt 20 meter vid Nauta Shiprepair Yard i polska Gdynia under knappt tre månader. Utöver 360 ton nytt stål moderniserades hydrauliska och elektriska system. Dessutom renoverades hytterna och vissa andra åtgärder vidtogs för att Gute åter skulle godkännas för fler än 12 passagerare (hennes kapacitet hade tidigare reducerats då hon inte anpassats för nya säkerhetsföreskrifter).

Efter torrdockning i Gdynia skars Gute i tu och fören drogs framåt i dockan där den säkrades. Därefter lyftes en ny mittsektion på plats i dockan med hjälp av en flytande kran och svetsades fast i akterpartiet. Slutligen sköts fören med hjälp av hydraulik tillbaks mot det förlängda skrovet där den svetsades fast. Utöver monteringen av den nya mittsektionen förstärktes även fartygets befintliga dubbelbotten. Dessutom installerades en man överbord-båt, dävertar och flottar förnyades och sprinkelsystemet moderniserades. Efter dessa åtgärder godkändes Gute för att medföra 12 passagerare som renodlat ro-ro-fartyg (3 652 dwt), alternativt 66 passagerare som one-compartmentfartyg (2 287 dwt), alternativt 86 passagerare som 2-compartmentfartyg (1 894 dwt).

Den 17 maj ankom Gute Visby hamn efter att ha avgått Gdynia dagen innan, men hon lades upp i väntan på charteruppdrag. I september påbörjades en ettårig charter till det lettiska rederiet Riga Sea Line för trafik mellan Riga och Nynäshamn.

Många projektlaster

Gotlandsbolaget har under en lång rad av år samarbetat med Svenska Orientlinjens dotterbolag TransProCon som specialiserat sig på projektlaster och då inte minst för olika militära kunder. Gute användes vid ett flertal tillfällen för sådana uppdrag. Ett exempel är uppdraget för det brittiska försvarsdepartementet 2003. Den 12 februari lämnade Gute sitt upplag i Visby hamn för en charter där destinationen initialt var Flushing där lastning av bland annat Patriotmissiler påbörjades. Materielen fraktades därefter av Gute till Iskenderun i östra Turkiet som en förberedelse inför Storbritannien och dess allierades invasion av Saddam Husseins Irak. Uthyrningen undgick inte viss kritik i svensk media.

Ett senare uppdrag avsåg istället svensk militär materiel avsedd för den internationella insatsen i Tchad i Centralafrika. Den 25 februari 2008 avgick Gute från Norrköpings hamn med cirka 1 600 ton gods, fördelat på hundra containrar, femtio fordon och ett trettiotal andra kollin. Bland annat fanns pansarterrängbilar reparationsutrustning, fältkök och hygiencontainrar ombord på resan ner till Douala i Kamerun vilken beräknades ta cirka 20 dagar. Chefen för den svenska Tchadstyrkan kommunicerade följande via Försvarsmakten:

Per båt skickar vi all den tunga utrustning som vi inte behöver inledningsvis för att bygga upp vår första camp i N’Djamena. Den primära utrustningen, drygt 100 lastkollin, flygs direkt från Sverige till Tchad. När materielen anländer [med Gute] till hamnen i Kamerun möts den av vår egen personal och forslas direkt till stadens flygplats. Där flygs den sedan vidare till Tchad i stora ryska transportplan, Antonov An-124.

Gute användes av TransProCon ända fram till Gotlandsbolagets försäljning av fartyget. Exempelvis fraktade hon under våren 2019 militärt gods med personal mellan Holland och norra England, och på hösten 2020 genomförde hon militära transporter mellan Santander i Spanien och Klaipeda i Litauen.

Även andra udda transporter har utförts under årens lopp. I början av december 2001 anlände Gute Hongkong med det svenska tivolit Axels Nöjesfält och det brittiska tivolit Fun Fair. Resan dit som gick via Suezkanalen tog cirka en månad och hade inte saknat dramatik. Under hårt väder i Biscaya gav lastsurrningar efter och lasten började röra på sig i den grova sjön innan besättningen kunde återsäkra lasten. I Indiska oceanen drabbades Gute av ett maskinhaveri i närheten av det piratdrabbade Malackasundet, men efter reparation kunde resan fortsättas. Först i början av mars återvände Gute mot Europa med sin Tivoli-last – lagom för att sättas in i Gotlandstrafiken efter lossning. Befälhavare under den äventyrliga resan var Björn Carlsson.

Otaliga charteruppdrag

Gute har under årens lopp varit utchartrad till en stor mängd olika rederier då hon inte behövts i Gotlandstrafiken. Hon har bland annat – utöver de som redan nämnts – gått i trafik för Bornholmstrafikken, Polish Baltic Shipping, Amber Line, Botnia Link, Scandlines, Color Line, Baltic Scandinavian Lines, RG-Line och TT Line.

En återkommande samarbetspartner som nyttjat Gute vid ett flertal tillfällen har varit Stena Line. I oktober 2016 sattes hon in för Stena Line mellan Göteborg – Frederikshavn. Tidningen Sjömannen gjorde ett besök ombord i slutet av året och publicerade ett längre reportage. Nedan följer ett utdrag:

Båsen Conny Jakobsson har arbetat på Gute i tre år. Även han trivs med det självständiga arbetet ombord. “Det började med att jag var utlånad hit i sex månader, sedan har det bara fortsatt. Jag brukar höra från kontoret då och då men det här jobbet vill jag inte byta”.

Vi står på Gutes övre däck. Conny Jakobsson berättar att lastbilarna som ska upp hit måste backa upp för rampen eftersom det inte finns utrymme att svänga runt på det ganska smala däcket. Han berättar att Gute tar runt 45 semitrailers (dragbil och trailer) som mest. “Måndagar och tisdagar är det som mest att göra, då brukar vi ha uppemot 40 semis, sedan blir det lite färre de övriga dagarna”, säger han.

Gute gör sex turer fram och tillbaka mellan Göteborg och Frederikshavn per vecka. Överfarten tar runt fyra och en halv timma, en dryg timma längre än de övriga Stenafärjorna. Från fredag eftermiddag till söndag eftermiddag ligger fartyget i Fredrikshavn – förutom när Gute måste bereda plats för Stena Saga i hamnen, när färjan ankommer från Oslo under lördagen. “Då får vi kasta loss och lägga oss utanför hamnen i ungefär tre timmar”, berättar Conny Jakobsson.

Annars händer det inte så mycket i Frederikshavn, menar han. Själv hade Conny helst sett att Gute skulle ha legat i Göteborg över helgen. Då hade det funnits mer att göra under de lediga timmarna. “Man hade exempelvis kunnat gå och kollat på hockey. Och då är det inte Frölunda jag tänker på… Som gotlänning finns det ju bara ett hockeylag att hålla på”, säger han och ler brett.

Efter ett inhopp i Gotlandstrafiken under sommarsäsongen 2017 återkom hon till Stena Line i augusti 2017, men nu sattes hon huvudsakligen in i Polentrafiken utgående från Karlskrona. Hon återlämnades till Gotlandsbolaget i juni 2018.

Såld efter drygt 40 år

Den 30 november 2020 gick följande pressrelease ut:

Rederi AB Gotland har tecknat ett Memorandum of Agreement med rederiet UME Shipping AB om en försäljning av M/S Gute. Fartyget kommer att segla till Suez i Egypten under charter för UME Shipping AB med avsikt att fullgöra försäljning och därefter gå i trafik på Röda havet.

Den 6 december ankom Gute Port Said och påbörjade resan genom Suezkanalen ner till Röda havet. En vecka senare ströks hon ur det svenska registret och registrerades istället in i det cypriotiska skeppsregistret med namnet Gubal Trader. Den 29 december 2020 anlände Gubal Trader den saudiska hamnen Duba, men fortsatte några timmar senare söderut mot Jeddah som hon anlände på morgonen den 31 december.

Hon har sedan början av 2021 gått i regelbunden trafik för United Maritime Egypt mellan Jeddah i Saudiarabien och Sawakin i Sudan, en överfart som tar omkring 15 timmar. Rederiet har utöver trafiken mellan Saudiarabien och Sudan även reguljär trafik mellan Saudiarabien och Egypten. Under hösten 2021 kommer även Gotlandsbolagets gamla färja Thjelvar, vilken man köpt från Wasa Line, att sättas in i rederiets Röda havstrafik. Det återstår att se om gamla Gute och Thjelvar då åter blir parhästar – långt ifrån Engelska kanalen respektive Gotlandstrafiken.

---

Uppdatering

Efter varvsbesök på Suez Shipyard där Gubal Trader fick rött skrov gick hon norrut genom Suezkanalen mot en ettårig charter till Trasmed. Hon sattes i fart mellan Barcelona och Balearerna med farligt gods.

I januari 2023 förlängdes chartern med 12 månader.

Kronologi

1979-06-14	Levererad som Gute till Rederi AB Gotland, Visby.
1992-03	Omdöpt till Sally Sun för charter till Sally Line UK.
1995-05-01	Omdöpt till Sea Wind II vid omflaggning till Sverige inför charter till SeaWind Line.
1998-05-19	Omdöpt till Gute efter återleverans från charter till Nordic Trucker Line.
2020-12-06	Ankom Port Said och därefter övertagen av United Marine Egypt. Omdöpt till Gubal Trader.
2022-01-27	Premiärtur för Trasmed som chartrat fartyget under ett år för farligt gods-trafik mellan Barcelona och Balearerna. Chartern förlängd med ett år i januari 2023.

Specifikation

Längd	118,49/139,30 meter (före/efter ombyggnad)
Bredd	16,89 meter
Dräktighet	1 595 brt/7 616 GT (före/efter ombyggnad)
Lastförmåga	2 400/3 652 dwt (före/efter ombyggnad)
Maskineri	2 st 12-cyl B&W Alpha 12U28LU, 4 680 kW, 16 knop
Passagerarkapacitet	52/86 (före/efter ombyggnad)
Lastkapacitet	850/969 längdmeter (före/efter ombyggnad)
Namnsignal/IMO	SGON/7802794