“Det berättas med tillförlitlighet, att ett bolag på Klintehamn inköpt en vid Gefle mekaniska werkstad nybyggd ångbåt för en summa av 105,000 kronor. Detta ångfartygs blivande trade lär bliva alternerande mellan Klintehamn och Ronehamn samt Öland och Kalmar till Stockholm och åter. Till befälhavare är antagen kapten Smitterberg”.
Gotlandstidningens underrättelser var riktiga. Några köpmän hade gått samman för att starta ett eget, till Gotlandsbolaget konkurrerande, ångbåtsbolag med huvudsakligt syfte att trafikera de gotländska lanthamnarna.
Under våren 1876 kom det i trafik:
Klintehamn, det nya järnångfartyget, som från Stockholm, via Fårösund ankom till Ronehamn den 20 maj medförde 7 passagerare och nära full last av styckegods, återvände till Stockholm via Fårösund 22:de, medförande 23 passagerare och icke obetydligt fraktgods. Fartyget som mäter 199 ton, har 50 hästkrafters maskin och är särledes bekvämt inrett samt tillhör personer bosatta å Klinte och Rone hamnar samt omnejder kommer att göra reguljära resor mellan Stockholm-Klintehamn varannan tisdag, Stockholm-Ronehamn varannan fredag och vid mellantiderna turer mellan Stockholm-Kalmar, via Borgholm.
Verksamhetsåret 1881
Som ett exempel på fartygets sysselsättning och lönsamhet kan vi kika på verksamhetsåret 1881. Av styrelsens årsberättelse framgick att Klintehamn under årets hela seglationstid gjort tillsammans 57 enkla resor, därav 37 omkring Hoburgen, 10 på östra och 10 på västra kusten av Gotland. Bruttoinkomsten under året uppgick till 41.923 kr, omkostnaderna till 32.958, och nettobehållningen således till 8.905 kr. Av den disponibla behållningen avsattes och utdelades följande:
- till reservfonden: 2.000
- 8 procent till aktieägarna: 2.800
- till fartygets utrustning: 2.017
Styrelsen bestod under året av vicekonsul Lars Cramér, handlandena C. Smitterberg, R. Snöbohm och C. J. Broander samt godsägaren W. Wöhler.
Willy Wöhler var född 1848 och hans far hade utvandrat från Tyskland och tagit över gården Klintebys från familjen Donner. På 1880-talet var han drivande i att köpa upp mark på Stora Karlsö genom det nybildade bolaget Karlsö Jagt- och Djurskyddsförenings som än idag står som ägare till ön. I och med köpet kunde bolaget efterhand förbjuda all fågeljakt, vilket skulle komma att rädda beståndet av sillgrisslor på Stora Karlsö.
Fusion med Gotlandsbolaget
Den 18 oktober 1883 beslutades på Ångfartygsbolaget Gotlands bolagsstämma att en sammanslagning med Ångfartygs AB Södra Gotland, som hade godkänt fusionen på bolagsstämma redan den 25 september, skulle ske. Uppgörelsen innebar att Ångfartygsbolaget Gotland övertog Klintehamn och dess rederis reservfond mot en ersättning av 1.100 aktier á SEK 100 i Ångfartygsbolaget Gotland. Trafiken bedrevs året ut av respektive bolags styrelser men vinsten skulle vara gemensam.
Den 1 januari 1884 försvann således Ångfartygs AB Södra Gotland, och August Smitterberg fortsatte sin anställning som befälhavare på Klintehamn för Ångfartygsbolaget Gotland istället. Gotlands Allehanda förhöll sig avvaktande och rapporterade dagen efter bolagsstämman:
Framtiden må utvisa, huruvida denna stympning av all konkurrens på ett så viktigt område som samfärdselns kommer att lända denna samfärdsel till fördel. Vi tillåta oss att tillsvidare betvivla att så är fallet.
Till Roslagen
I september 1926 rapporterade Waxholmsbolagets VD, Oscar Ekebohm, till sin styrelse att han varit nere i Visby och besiktigat Klintehamn som var till salu. Det beslutades omedelbart att Klintehamn skulle förvärvas till Waxholmsbolagets dotterbolag Ångfartygs AB Östhammar och hon anlände till sin nya hemmahamn den 24 september. Nytt namn blev Nya Östhammar.
Priset uppgick till 58.000 kronor och Waxholmbolaget finansierade det hela genom att beloppet lånades ut till dotterbolaget mot 6 procents ränta. Redan den 1 oktober annonserades Nya Östhammar på turer mellan Stockholm- och Gävle, och Fridolf Jansson, från Singö övertog befälet på nyförvärvet.
Hon fortsatte ett drygt decennium på traden Stockholm-Östhammar-Öregrund-Stockholm, på senare år dock endast vid trafiktoppar. Frakterna bestod av bland annat salt, oljor, fotogen, strömming, tyger och kryddor.
Eldsvåda
Den 12 november 1934 utbröt brand ombord. Svenska Dagbladet redogjorde för händelsen:
Eld utbröt på måndagsmorgonen i ett lastrum på ångaren Nya Östhammar, som låg förtöjd i Gävle inre hamn. I lastrummet voro 400 pappersmassebalar instuvade, och i en del av dessa hade elden fått fäste. På grund av den intensiva röken fick brandkåren ett svårt arbete, och brandmännen måste ikläda sig rökmasker. Sedan ett 60-tal balar lossats, kunde man nå eldhärden, och efter två timmars arbete var branden begränsad.
Ett antal balar hade då förstörts av elden, men några svårare skador på själva fartyget synes icke ha uppstått. Fartyget hade tidigare varit lastat med linoljefat. Ur ett fat hade linolja runnit ut, varför man sugit upp oljan med sågspån, som sedan samlats upp i säckar. En säck hade emellertid blivit kvarliggande i lastrummet, då man började lasta massabalarna. Då säcken kom att ligga under dessa, antas att självantändning uppstått i säcken.
Några månader efter branden överfördes Nya Östhammar på Waxholmsbolagets dotterbolag Rederi AB Staffan, och i slutet av 1935 såldes hon för skrotning i Göteborg.
Kronologi
1876-05-12 | Avgick varvet efter leverans till Ångfartygs AB Södra Gotland, Klintehamn, med namnet Klintehamn. |
1883-10-18 | Beslut om fusion mellan Ångfartygsbolaget Gotland och Ångfartygs AB Södra Gotland. |
1926-09 | Såld till Ångfartygs AB Östhammar, Östhammar för SEK 58.000. Omdöpt Nya Östhammar. |
1929-11 | Såld till Waxholms Nya Ångfartygsaktiebolag, Vaxholm för SEK 40.000. |
1935-05-08 | Såld till Joel Haag, Gävle för SEK 15.000. Registrerad den 26 juni på Rederi AB Staffan. |
1935-12 | Såld till AB Lindholmens Varv, Göteborg för SEK 15.000 för skrotning. |
Specifikation
Längd | 37,01 meter |
Bredd | 6,58 meter |
Dräktighet | 309 brt |
Lastförmåga | 155 ton |
Maskineri | 1 st 2-cyl compoundångmaskin, 200 ihk |
Passagerarkapacitet | ? |
Lastkapacitet | – |
Namnsignal/IMO | JDSF/- |