I början av 1960-talet hade Gotlandsbolaget fortfarande passagerarfartyg utan bidäck i trafik vilket innebar att man fick ta in lastfartyg som fraktade turisternas personbilar. Bland annat fick Wallenius nybyggda paragraffartyg Elektra och Oberon rycka in.
Wallenius första ro-ro-fartyg
Under 1955 tog Wallenius Lines leverans av världens första specialbyggda biltransportfartyg; Rigoletto och Traviata. De var byggda i Tyskland och kunder lasta 290 personbilar på fyra däck, men lastningen skedde alltjämt traditionell med kranar. Detta blev dock upptakten till Wallenius specialisering på biltransporter. Efter att ha skaffat sig några års erfarenhet av biltransporter designade Wallenius tillsammans med Fartygskonstruktioner i Uddevalla en serie av biltransportfartyg som kunde lastas och lossas genom en port i fören istället för att behöva använda kranar. Den 13 december 1963 kunde det första fartyget i serien levereras från Lödöse varv. Hon döptes till Aniara och dagen före leveransen hade systerfartyget Oberon sjösatts vid samma varv. Lödöse kom även att bygga systerfartygen Porgy och Bess men den sista enheten i serien, Elektra, kom att byggas på Ekensbergs varv i Stockholm.
Oberon levererades den 23 april 1964 och SvD rapporterade:
Lastmotorfartyget Oberon levererades på torsdagen till Rederi AB Wallstar i Stockholm från Lödöse varf utanför Göteborg, Fartyget är det andra i en serie som byggs för Walleniusrederierna och närstående företag av Lödöse varf och Ekensbergs varv i Stockholm. Seriens första enhet, Aniara, levererades under december månad 1963 till skeppsredare Olof Wallenius och är nu i trafik på koncernens linje mellan Belgien, Danmark, England och Sverige.
Oberon sjösattes 12 december och är specialkonstruerad för biltransporter. Nybygget är av paragrafbåtstyp med ett bruttotonnage understigande 500 ton och en dödvikt på 1025 ton som öppen och 2220 ton som sluten shelterdäckare. Fartyget är utrustat med stävport som manövreras hydrauliskt och monterbara bildäck, varför möjlighet finns att transportera bilar i sammanlagt fem lager. Ingen inredning finns under däck och lastrummet sträcker sig från för till akter. Maskineriet är en MWM-diesel på 1300 hk vid 375 varv kopplad till en KaMeWa-propeller. Hjälpmaskineriet är av Scania-Vabis fabrikat. Servicefarten är 12 knop. Befälhavare är sjökapten Claes Ljungkvist och maskinchef K. Svante Green.
Eftersom fartygen även var utrustade med traditionella lastluckor och kranar kunde även annat än rullande gods, som exempelvis papper, transporteras. Liksom sina systrar sysselsattes Oberon i huvudsak med biltransporter i Nordsjön och Östersjön, men två av systrarna fick redan första sommaren hoppa in i Gotlandstrafiken. Inför sommaren 1964 hade Gotlandsbolaget chartrat in Oberons systerfartyg Elektra för att fungera som följebåt med bilar till de äldre passagerarfartygen. Den 16 juni 1964 havererade dock stävporten på Elektra under hennes första resa för Gotlandsbolaget. Hydraulmekanismen hade krökt sig och porten stannat när man skulle öppna den i Visby hamn. Bilarna fick vinschas av fartyget sedan man monterat bort lastluckorna och därefter gick Elektra till Ekensbergs Varv för reparation. Som ersättare för Elektra lånade Wallenius ut systerfartyget Oberon som ankom till Visby för första gången den 18 juni och upprätthöll följebåtstrafiken under den vecka det tog att reparera Elektra.
Såld utomlands
Utvecklingen av ro-ro-fartyg gick mycket fort och Wallenius expanderade med betydligt större fartyg under 60- och början av 70-talet. De mindre fartygen avyttrades efterhand och 1972 såldes Oberon för knappt fyra miljoner franc till Compagnie Phocéenne d’Armement Maritime i Marseilles. Företaget opererade en flotta om en handfull begagnade fartyg för sin kustlinje från Marseilles upp till norra Italien och strax efter förvärvet av Oberon, som döptes om till Jeanne R. E., avsåg man även starta upp trafik ut till Korsika. Detta förhindrades dock av franska staten av konkurrensskäl, och istället lät rederiet starta upp trafik till östra Medelhavet – bland annat Libanon.
På hösten 1979 såldes Jeanne R. E. till just ett libanesiskt rederi med hemvist i Beirut och döptes om till Sinno M. E. Köparna hette Sinno Trading & Navigation Agency och man hade redan ett annat ex-svenskt fartyg i sin ägo, nämligen Thunbolagets Sunnanhav från 1959.
Sommaren 1985 då Sinno M. E. var på resa Barcelona-Beirut fick hon plötslig slagsida utanför Barcelona och assistans begärdes. Fartyget togs under bogsering men hon sjönk cirka en sjömil utanför hamnen efter att besättningen räddats. Bara några månader sedan sjönk för övrigt även rederiets andra ex-svenk, men då på grund av ett attentat i Tripoli.
Kronologi
| 1964-04-23 | Levererad till Rederi AB Wallstar, Stockholm med namnet Oberon. |
| 1964-06-18 | Charter till Gotlandsbolaget som ersättare för systerfartyget Elektra under någon vecka. |
| 1972-02 | Såld till Compagnie Phocéenne d’Armement Maritime, Marseilles. Omdöpt till Jeanne R. E. |
| 1979-08 | Såld till Sinno Trading & Navigation Agency, Beirut, Libanon och omdöpt till Sinno M.E. |
| 1985-06-28 | Förliste cirka en sjömil utanför Barcelona under bogsering. |
Specifikation
| Längd | 75,56 meter |
| Bredd | 11,68 meter |
| Dräktighet | 499 brt |
| Lastförmåga | 1.041 dwt |
| Maskineri | 1 st fyrtakts enkelverkande 8-cyl MWM-diesel Tb RH 348, 957 kW, 12 knop |
| Passagerarkapacitet | – |
| Lastkapacitet | 350 personbilar |
| Namnsignal/IMO | ?/6402975 |