Kastelholm

Den lilla ångaren Kastelholm byggdes av Svenska Amerika Linien för att förenkla för finska och baltiska medborgare att ta sig till amerikabåtarna i Göteborg. Kastelholm var även en vanlig syn i Visby hamn under sina Östersjökryssningar. Sommarn 1947 var hon faktiskt även inhoppare i linjetrafiken mellan Nynäshamn och Visby och kom att gå parallellt med sin “halvsyster” s/s Drotten.

Salong ombord på Kastelholm. Foto: Stig Herbst/arkiv: SSHM

Byggd för feedertrafik i Östersjön

Svenska Amerika Linien, eller S. A. L., startades under det första världskriget upp av bland annat skeppsredare Dan Broström i Göteborg för att frakta passagerare och gods mellan Sverige och USA. Först ut i flottan var ett second hand-inköp som fick namnet s/s Stockholm, men under 1920-talet tillkom även de första generationerna av Drottningholm, Kungsholm och Gripsholm. För att möjliggöra för finländska och baltiska resenärer att enklare ta sig till USA införskaffade rederiet den lilla ångaren Borgholm som hämtade upp passagerare i Östersjöområdet för vidare befordran till de större ångarna som utgick från Göteborg.

Efter några års trafik med Borgholm stod det klart att S. A. L. hade behov av ett nybygge för feedertrafiken. Man la därför en beställning hos Eriksbergs mekaniska verkstad i Göteborg på ett nybygge som i flera avseenden var mycket likt Gotlandsbolagets 1920-talsbyggen Visby och Drotten. Nybygget sjösattes i augusti 1928 och kunde i februari 1929 levereras med namnet Kastelholm. Göteborgs handels- och sjöfartstidning beskrev fartyget på följande sätt:

Med hänsyn till vintertrafiken har särskild omsorg nedlagts på fartygets lämplighet som isbrytare, varför detsamma försetts med isbrytarestäv, extra tjock bordläggning, mellanspant i hela fartyget, stålpropeller och särskilt grova axlar. Fartyget är byggt till Bureau Veritas klass samt enligt svenska och finska lagens fordringar.

Två genomgående däck är inlagda. Det understa, B-däcket, är helt upptaget av bordvards anordnade passagerarhytter, vardera med 4 tvärskeppskojer varjämte förut inredning för en del av befälet etcetera förlagts. Under B-däcket akter om maskinrummet finns en grupp liknande passagerarhytter och förut manskapsinredning.

Hytt ombord på Kastelholm. Foto: Anders Karnell/akriv: SSHM

De båda långa däckshusen på A-däcket inrymmer längst förut en trevlig matsalong, möblerad i mahogny och försedd med stora fönster samt tillräcklig för att fartygets samtliga passagerare i två omgångar ska kunna serveras, samt vidare tambur, penteri och kök, hytter för 1:ste maskinist och 1:ste styrman, toiletter etc. Det aktre däckshuset innehåller en del passagerarehytter för 2 personer samt en damsalong möblerad i björk.

På båtdäcket, som sträcker sig över dessa båda däckshus, har längst förut anordnats en bekväm röksalong, möblerad i ek samt ytterligare några dubbelhytter för passagerare. Hytt för befälhavare, radio-, navigations- och styrhytter är förlagda till bryggdäck ovan röksalongen. ”Kastelholm” har kojplatser för 210 passagerare i inventiösa och rymliga hytter, och i nödfall kan ytterligare 25 kojplatser bekvämt ordnas i salongerna.

Maskineriet utgöres av 2 st. cyl. ångpannor samt en triple-expansionsmaskin om normalt 850 IHK, och farten beräknas till 11,5 knop. Ångdrivna hjälpmaskiner omfattande styrmaskin, ankarspel, förhalningsspel akter samt vinsch vid bagagerummets lucka är insatta. Utrustningen är f. ö. av modernaste slag med kylmaskineri för proviantrum och kylskåp i penteriet, batterier för reservbelysning, radiotelegraf, strålkastare etc.

Matsalen på Kastelholm. Foto: Anders Karnell/arkiv: SSHM

Den 25 mars 1929 ankom Kastelholm under befäl av Hugo Dahlbom Stockholm på sin första resa från Finland, medförande 120 passagerare. Dessa fortsatte från Stockholm med tåg till Göteborg där de embarkerade Kungsholm som skulle avgå till New York den 27 mars.

Frekvent besökare i Visby hamn

Utöver matartrafiken från Finland och Baltikum till Sverige sysselsattes Kastelholm även på olika Östersjökryssningar. Hon var under hela sin levnad en relativt vanlig syn även i Visby hamn. Några notiser i gotlandstidningarna från somrarna omedelbart före andra världskrigets utbrott lyder som följer:

Svenska Amerika Linien hitländer i eftermiddag kl. 4 med som förut omtalats 164 tyska läkare. Fartyget kommer från Pillau och avgår härifrån i natt till Stockholm, där de tyska läkarna skola träffa en del svenska kollegor. (1/6 1937).

Kapten Hugo Dahlbom anlände idag till Visby med ett sällskap på ungefär 120 personer, mest tyskar. Kastelholm kommer närmast från Gdynia, Zoppot och Pillau samt styr nu kosan till Stockholm. Avresan sker från Visby kl. 12 i natt. (28/6 1937).

Kastelholm. Okänd fotograf/arkiv: SSHM

Kl. 10 i dag inkom Svenska Amerikalinjens ”Kastelholm” hit med ungefär 60 passagerare ombord. Det är huvudsakligen tyskar, polacker och svenskar med denna gång och ett 40-tal av dessa ha under dagen företagit rundturer i staden. ”Kastelholm” kom från Pillau och fortsätter kl. 12 i natt till Stockholm. (21/7 1938).

Svenska Amerika Linjens ångare inkom vid tiotiden i morse till Visby. Fartyget, som närmast kommer från Zoppot, medför ett fyrtiotal passagerare, huvudsakligen tyskar. Bland passagerarna märkas franske marinattachén i Stockholm, som är på väg från Warszawa till Stockholm med anledning av det franska marinbesöket därstädes. Hit till Visby medföljde även vår egen storsångerska fru Valborg Beer, som återkom efter en konsert i Zoppot. Fru Beer sjöng där svenska folkvisor i Kurhausgarten inför ett par tusen entusiastiska åhörare i söndagskväll. I sin repertoar hade fru Beer naturligtvis även upptagit gotländska folkvisor som de förtjusta danzigerborna nu fick höra, säkerligen för första gången. Fru Beer ackompanjerades vid detta sitt framträdande av en tysk orkester på sjuttio man. Kastelholm kvarligger här till kl. 12 i natt, då resan fortsättes till Stockholm. (12/8 1938).

De omnämnda städerna Zoppot och Pillau ovan är identiska med dagens Sopot i Polen respektive Baltijsk i Ryssland.

De vita båtarna

Den 1 juni 1945 fattade Kunglig Majestät (regeringen) beslut om en omfattande humanitär insats där maximalt 10.000 utländska medborgare skulle återföras till sina hemländer från Tyskland eller tidigare tyskockuperade områden. För ändamålet tecknade Marinen charterkontrakt den 11 juni för lastfartygen Karskär och Rönnskär från Sveabolaget och passagerarfartygen Kronprinsessan Ingrid och Kastelholm från Sessanlinjen respektive Svenska Amerikalinjen. För Kastelholm uppgick charterhyran till 1250 kronor per dygn. Fartygen skulle på olika sätt anpassas för trafiken och redan den 12 juni var Kastelholm redo att gå till Stockholms örlogsvarv för att förses med plats för 202 liggande patienter i befintliga hytter, matsalongen och danssalongen. Dessutom skulle fartygsskroven märkas på var sida med fartygsnamn, texten “Sverige” och en svensk flagga. Dessutom skulle ett rött kors omgivet av en svart ring målas på för och akter.

Den 21 och 22 juni samlades de inhyrda fartygen samt Marinens lasarettsfartyg Prins Carl på Trelleborgs redd. Den 23 juni avgick fyra av fartygen (Karskär hade avgått redan dagen före) till Travemünde med eskort av tre tyska minsvepare som anlänt från Kiel. Överfarten tog drygt 13 timmar med minsveparna i täten. Den sista biten från Travemünde in till Lübeck gjordes med tysk lots ombord. Inloppet och floden Trave och dess strandbanker var fyllda av vrak av ubåtar, torpedbåtar och jaktplan.

Kastelholm ankommer Frihamnen i juli 1945. Foto: Britt Björkdahl

Patienterna kom från koncentrationsläget i Bergen-Belsen som fungerade som uppsamlingsplats för före detta koncentrationslägerfångar från den brittiska ockuperade zonen. Efter ankomsten till Lübeck möttes patienterna av den svenska badplutonen för sanering och därefter vårdades de på sjukhuset i väntan på att brittiska ambulanser skulle föra dem till de svenska fartygen. Under den 27 och 28 juni togs drygt 200 patienter ombord på Kastelholm och ytterligare ett tusental på de andra fartygen. Personal från Röda Korset ombesörjde vården ombord.

En hel delegation svenska journalister medföljde fartygen under resorna mellan Tyskland och Sverige. Dagens Nyheters reporter Åke Forsberg rapporterade från Kastelholm redan innan fartyget anlöpt svenskt vatten. Han återgav ohyggliga vittnesmål från de ombordvarande och många var i dåligt skick och hade bristsjukdomar som biribiri samt tuberkulos:

Kvinnorna på ”Kastelholm” är i åldern 15 år och uppåt, de flesta är 20- och 30-åringar. Doktorn ombord berättar att en 21-åring som i maj 1944 vägde 56 kg nu väger 30. Många av de svårast sjuka ligger såsom i dvala ombord. Ibland uppger de fasans skrik i sömnen – de har mardrömmar från Belsen.

På eftermiddagen söndagen den 1 juli löpte Kastelholm in i Stockholms Frihamn på sin första tur med sjuka fd koncentrationslägerfångar. Många var så pass sjuka att de fick föras direkt till epidemisjukhuset i Stockholm, medan andra transporterades med bussar till Sigtuna där fyra skolor gjorts om till sjukhus. Doktor Hans Davide som ansvarade för den medicinska undersökningen i Stockholms Frihamn uttalade sig för DN: “Jag skulle vilja att alla svenskar skulle kunna få se de sjuka från Kastelholm, då kanske man verkligen skulle inse vad som hänt ute i Europa”.

En av de evakuerade koncentrationslägerfångarna bärs iland från Kastelholm. Okänd fotograf.

I slutet av juli hade man uppnått målet att evakuera 10.000 patienter från Tyskland. Kastelholm avgick på sin sista resa från Lübeck den 25 juli med cirka 170 barn och 46 mödrar och kom därmed att totalt genomföra fem resor ner till Lübeck under en månads tid. Kastelholm återlevererades i början av augusti i Stockholm.

Redan i oktober tecknade dock ett nytt avtal mellan staten och S. A. L. Kastelholm genomförde under hösten flera resor med flyktingar från Sverige ner till kontinenten. De två första resorna gick till Lübeck med 163 respektive 139 tjecker ombord. Den andra resan saknade inte dramatik då man på grund av hårt väder tvingades ankra i mörker och storm mitt i minbältet i närheten av Möens klint. Allt gick dock väl och färden kunde snart återupptas. Kommande resor gick bland annat till Gdynia med polska flyktingar eller jugoslaviska krigsfångar från Norge.

Även under 1946 chartrades Kastelholm in för ett flertal resor ner till Tyskland med både återvändande flyktingar och internerade tyska soldater.

Inhyrd av Gotlandsbolaget

I trafiken mellan Gotland och svenska fastlandet hade Gotlandsbolaget upprätthållit trafiken alltsedan 1866. Under 1930-talet hade utvecklingen varit positiv och 1939 besökte ca 45.000 turister Gotland, men under krigsåren hade antalet turister på Gotland sjunkit dramatiskt. När krigsåret 1940 summerades hade antalet turister mer än halverats till ca 18.000. Trots att Tyskland kapitulerade i början av maj 1945 kom inte de stora turistströmmarna igång, och 1945 kunde summeras till cirka 24.000 turister. Men därefter skedde återhämtningen snabbt. 1946 besökte 53.000 turister Gotland.

Sommarsäsongen 1947 började ännu starkare. Gotlandsbolaget hade förlorat s/s Hansa genom torpedering i november 1944 och 1947 var det endast de åldrande ångfartyget Visby och Drotten samt det modernare motorfartyget Gotland som bar upp passagerartrafiken mellan ön och fastlandet. Kapaciteten var otillräcklig och exempelvis på söndagskvällen den 6 juli 1947 lämnades ett hundratal passagerare kvar på kajen i Nynäshamn då de inte fick plats på Gotlandsbåten. Gotlandsbolaget hittade en tillfällig lösning genom att S. A. L. erbjöd sig att hyra ut Kastelholm under några dagar. Lördagskvällen den 12 juli kunde därför Kastelholm komplettera Gotland och Drotten för turen ner till Visby. Söndag förmiddag återvände Kastelholm till Nynäshamn för att samma kväll återvända ned med nästa last av förväntansfulla turister. Efter tre tur- och returresor åtvände Kastelholm på tisdagsmorgonen till Stockholm för att åter gå in i S. A. L:s kryssningstrafik.

Genom detta inhopp i Gotlandstrafiken kom Kastelholm därmed att gå i par med sin ”halvsyster” Drotten under några dagar. När Gotlandsbolaget så småningom summerade år 1947 kunde man konstatera en stor ökning av passagerarna men samtidigt även mycket kraftiga kostnadsökningar varför det ekonomiska resultatet blev otillfredsställande.

Hyttkorridor. Foto: Stig Herbst/arkiv: SSHM

Såld till Finland

I början av 1950-talet sålde S. A. L. Kastelhom till Ångfartygs AB Mariehamn i Åbo för 41.465 pund vilket motsvarade ca 600.000 kronor. Efter ett par år övertogs fartyget av Borebolaget och hon gjorde under många år kryssningar mellan Åbo, Visby, Rönne, Köpenhamn och Stockholm. Namnet Kastelholm passade ju fint även i finsk ägo varför det behölls, men skrovet fick Bores karaktäristiska gula färg.

Kastelholm vid Kekkonens invigning av Saima Kanal 1968.

Kastelholm kom att segla i två decennier under finsk flagg innan hon 1971 ersattes av den större och modernare Bore III.

Kastelholm i Visby hamn. Foto: Leif Rasmusson/arkiv: SSHM

Strömmabolaget köper fartyget

På vårvintern 1972 hittade Bore en köpare för sitt åldriga fartyg. Köpare var det svenska rederiet Nya ångfartygs AB Strömma Kanal i Stockholm som börjat etablera en flotta av gamla ångfartyg. Kastelholm uppfyllde dock inte svenska brandsäkerhetsregler varför hon fick behålla sin finska flagg vilket möjliggjorde tillstånd att trafikera svenska hamnar året ut. Strömma Kanalbolaget satte i september 1972 in Kastelholm på den nya linjen Norrköping-Mariehamn för att testa trafikunderlaget. Resan från Norrköping gick via Stockholms skärgård upp mot Rödlöga och via Söderarm ut på Ålands hav och tog 15 timmar enkel resa.

Kastelholm vid Riddarholmen 1972 efter övertagandet av Strömma. Foto: Bo Palmqvist/arkiv: SSHM

En reporter från Dagens Nyheter genomförde en kryssning i december 1972 och skrev bland annat följande i sitt reportage:

Här sitter vi och gungar ihop och sjunger! Sådant är livet ombord i den snart 45-åriga passagerarångaren ”Kastelholm”, som går av och an mellan Norrköping och Mariehamn. Att resa med ett sådant fartyg är något helt annat än att färdas med de stora färjorna. Det är trångt, gungigt men trevligt därigenom att man verkligen känner att man är ute på sjön. Själv fick jag min öppna resväska fylld av en störtsjö som slog in genom den inte helt stängda hyttventilen. Men det gick lätt att torka klädespersedlarna över den heta ångledningen.

Jämförd med de många superfärjorna är ”Kastelholm” nästan rörande liten, där hon kommer plaskande genom Ålands hav med rykande skorsten. Plaska är för resten inte rätt ord. Ångaren är så hög och lätt att hon flyter som en badboll på vågbergen. Upp och ned går det, men hon tar inte över sig något vatten. Kaptenen ombord, Sanfrid Söderberg, som flera gånger seglat jorden runt med segelskepp, tycker att ”Kastelholm” rör sig lika mjukt i sjön som just ett segelfartyg.

Rörande liten ser också ångbåten ut där den ligger om kvällen i Norrköping redo att avgå, med lanternorna tända och ljus som glittrar i salongs- och hyttfönster. Vad som slår emot passageraren vid landgången är en gammaldags Östersjöatmosfär, stämningen från forna dagars kustresor. Naturligtvis får man inte ha för höga pretentioner. Komforten i passagerarfartyg har ökat femdubbelt sedan ”Kastelholm” byggdes vid Eriksbergs varv i Göteborg 1929. Men det är snarast ett antikvariskt nöje att beträda de öppna oregon pine-däcken eller att följa den buktande hyttkorridoren under huvuddäck. Hytterna är smala, och mellan kojerna står det skottfasta tvättstället av mahogny med upplyftbart lock.

Lukten av ånga är svagt förnimbar överallt, det pyser och puttrar i rören. Men maskineriet är så tyst att man knappast märker när fartyget lägger ut från kajen och glider ut på den mörka Motala ström. Maskinen av tripperlexpansionsmodell går som en symaskin, under förutsättning att man nästan oavbrutet skvätter smörjolja på allt blankt som rör sig och häver sig. Även under gång är det nästan tyst som i en kyrka nere i maskinrummet, där personalen kan föra lågmälda samtal. Eldare behöver inte slita ont ty de båda ångpannorna eldas med olja.

Reportern fortsatte senare i reportaget:

Att resa med ”Kastelholm” är som sagt en antikvarisk upplevelse för finsmakare av det slag som inte ställer anspråk på att få åka med flytande lyxhotell. Men nöjet tar snart slut. Fartyg av detta slag, med sin slösande rikedom av vackra träslag – hela styrhytten är av mahogny och ovanpå den står brandpytsar av fernissad ek – håller inte måttet inför de moderna säkerhetsföreskrifterna. Fartyget seglar visserligen under finländsk flagg, men från och med årsskiftet tillämpas samma stränga regler i Finland, och då går det inte längre att ha en sådan båt i utrikestrafik, Därför anmäler sig spekulanter från andra länder – från Grekland till Kanada. Dessa decemberveckor erbjuder således sista chansen för dem som vill ånga över havet enligt den garanterat äldre modellen.

Sista åren som kyrka

Vid årsskiftet 1972/73 var Kastelholm utdömd av myndigheterna och Strömma satte in ett betydligt större fartyg på Norrköping-Mariehamnrutten; Strömma Rex. Detta fartyg dömdes också ut av myndigheterna och gick endast en kortare tid i trafik för Strömma innan en brand ombord innebar slutet för henne – men det är en annan historia.

Kastelholm låg tills vidare upplagd vid Riddarholmkajen. På julafton 1973 var dock ångtrycket uppe igen och med dansk besättning gick hon ner till Köpenhamn efter att ha sålts för 550.000 kronor till ett Panamaregistrerat bolag som uppgav att dom skulle använda Kastelholm till Östersjökryssningar. Så blev det dock inte, utan hon låg istället upplagd i Köpenhamn och användes av Scientologikyrkan som möteslokal.

Kastelholm under bogsering i Ystad hamn. Okänd fotograf/arkiv: SSHM

Redan i augusti 1975 bogserades hon dock av danska m/s Frode över till Ystad för att skrotas hos Persöner. Skrovet skars ner av skärbrännarna men stora delar av inredningen såldes till hugade spekulanter. Kommandobryggan köptes av Samhällsföreningen i Brantevik för 8.000 kronor och Fartygsmagasinet i Stockholm köpte bland annat upp de 56 hytterna som därefter såldes i Stockholm för knappt 2.000 kronor styck. Hyttinredningen omfattade då två kojer med stålbotten och mahognykant, en kommod i mahogny med porslin, mässingsventil, flätad hatthylla, dricksglashylla, madrasser och sittmadrassen med Svenska Amerikalinjens tre kronor-emblem invävt. Fortfarande idag finns viss inredning från Kastelholm ute till försäljning på nätet.

Kronologi

1929-02-14Levererad till Svenska Amerika Linjen, Göteborg med namnet Kastelholm.
1947-07-12Charter till Gotlandsbolaget för tre tur- och returresor Nynäshamn-Visby.
1952-04-25Såld till Ångfartygs Ab Mariehamn, Åbo.
1954-01-01Såld till Ångfartygs Ab Bore, Åbo.
1972-09-01Såld till Nya Ångfartygs Ab Strömma Kanal, Stockholm.
1973-12-24Såld till Operation and Transport Corp.Ltd (OTC Ltd), Panama.
1975-08-19Ankom Ystad för skrotning hos Persöner AB.

Specifikation

Längd55,66 meter
Bredd9,42 meter
Dräktighet921 brt
Lastförmåga206 ton
Maskineri1 st 3-cyl ångmaskin, 1.034 hkr, 12 knop
Passagerarkapacitet228 hyttplatser
Lastkapacitet?
Namnsignal/IMOSEKN/5183259
Kastelholm på Stockholms ström i juli 1962. Foto: Arne Sundström/arkiv: SSHM

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *